LABORATORIUM 1/2018 – Island : sagornas ö

Blanka Henriksson

 

När turister ska lockas att besöka landet Island, som ofta framställs mer som en sagoö i Atlanten än en faktisk nation, är det med fraser som ”It’s not a destination, it’s an adventure” (Inspired by Iceland). Att besöka Island är att kastas in i äventyret och förflytta sig till en mytisk värld befolkad av vikingar, övernaturliga väsen och hästar, mot en fond av vulkaner och gejsrar.

Jenny Ask och Owe Ronström (2017) skriver i ett tidigare nummer av Laboratorium för folk och kultur om hur Gotland presenteras i turistbroschyrer med fokus just på att det är en ö. Dessa beskrivningar av turistön stämmer på många sätt överens med turistiska framställningar av Island. Island presenteras som avlägset i både tid och rum, på många sätt isolerat från omgivningen och därigenom annorlunda och arkaiskt. Öborna, i det här fallet ett helt folk, avbildas som unika och exotiska. Alla dessa egenskaper blir komponenter i skapandet av en turistdestination med konkurrenskraft som står sig i kampen med otaliga andra länder och platser runt om i världen.

Men hur går det till rent konkret när man försöker skapa ett brand av ett land för att sälja det till turister?

Detta och mycket annat gav sig ett gäng studenter från Åbo Akademi ut för att studera under kursen ”Folklore och turism”. Somliga studenter gjorde sina fältarbeten på nätet – för det är ju oftast dit vi i dagens värld går när vi ska stifta bekantskap med något. En annan grupp tog flyget iväg till Island för att uppleva på ort och ställe.

Studenterna sammanställde sina upptäckter i fält till fältarbetsrapporter som bevaras i Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi. Rapporterna och erfarenheterna från fältarbetena skapade källmaterial för analyser av förhållandet mellan folklore och turism.  Analyser som i sin tur förädlades till sju artiklar med olika infallsvinklar och teman.

Etnologer, folklorister och kulturanalytiker från Åbo Akademi lyssnar intresserat till folkloristen Bryndis berättelse om hur man tog hänsyn till det ”gömda folket” när hospitalet i Hafnarfjördur byggdes. Foto: Johan Bergman.

Sandra Rönnberg ger en utförlig bild av turismens betydelse på Island, samt de ingredienser som framförallt lyfts fram för att skapa ett attraktivt brand av landet. Hon diskuterar också hur ett begrepp som kulturarv blir viktig inom turistnäringen, samt vad detta kulturarv upplevs vara.

Camilla Linko och Julia Öhman beskriver och analyserar något av det mest isländska vi kan tänka oss, nämligen naturen med sina spektakulära landskap med tillhörande gejsrar och vattenfall. Genom sitt deltagande i turistrutten Golden Circle fick de konkreta exempel på hur turismens båda sidor: dels uppstår arbetstillfällen och turistnäringen bidrar stort till den isländska ekonomin, dels sliter turismen hårt på det landskap som exploateras.

Sandra Anckar och Linda Yrjölä försöker komma åt uttryck för en isländsk identitet genom att analysera webbsidor, reklam, produkter och omgivningar på plats i Reykjavik. Genom olika medel skapas en stereotyp islänning som används bland annat för att marknadsföra Island som turistdestination.

Rasmus Marjanen och Viktor Westerlund fältarbetade både på nätet och på plats i Åbo. Genom att studera hur isländska mattraditioner presenteras framförallt genom Youtube och sedan själva provsmaka allsköns isländska delikatesser funderar de på hur det isländska framställs som något sensationellt och annorlunda.

Cecilia Ståhlberg höll under sitt Islandsbesök ögonen öppna för monument i huvudstaden Reykjavik och visar i sin artikel hur dessa kan tolkas i en kontext av nationell identitetsformation. Monumentens framträdande plats i stadsbilden bidrar till att forma en bild av vad som är viktigt för att skapa ”det isländska”.

Johan Bergman och Alexandra Nyberg gav sig ut på jakt efter det ”gömda folket”, eller de världsberömda övernaturliga väsen som islänningarna är så stolta över. Många människors bild av Island rymmer en uppfattning om islänningarnas förhållande till vättar och skrymt av olika slag, vilket också speglas i framställningar av Island (se ex. Elven safety 2015).

Ellen Lund tog en ridtur på islandshästar på Island, medan Ailana Moore studerade hur hästturismen presenteras på internet och tillsammans får de fram en bild av ett hästfolk.

Dessa artiklar rymmer en hel del av kompositionen av turistdestinationen Island, men det finns förstås sådant som inte fick plats. Hit hör bland annat islänningarnas förhållande till de varma källorna, eller kanske framförallt deras badkultur. De varma källorna beskrivs som tätt sammanvävda med den isländska kulturen (Inspired by Iceland) och det verkar som att ett besök på Island utan ett dopp inte kan räknas som komplett (Kois 2016).

Med detta vill jag och min medredaktör Johan Bergman önska en trevlig läsning, samt tacka Svenska kulturfonden, Kulturfonden Island-Finland och Åbo Akademi för ekonomiska bidrag som gjorde denna resa möjlig.

 

Litteratur
Ask, Jenny & Ronström Owe 2017: I landet annorlunda. Öar, öbor och besökare i gotländska turistbroschyrer. Laboratorium för folk och kultur 3/2017.

Elven safety: the rocky homes of Iceland’s ‘hidden people’ – in pictures 2015. The Guardian 25.3. https://www.theguardian.com/artanddesign/gallery/2015/mar/25/iceland-elf-rocky-homes-hidden-people-svala-ragners (29.11.2017)

Inspired by Iceland https://www.inspiredbyiceland.com/ (29.11.2017)

Kois, Dan 2016: Iceland’s Water Cure. New York Times 19.4.2016. https://www.nytimes.com/2016/04/24/magazine/icelands-water-cure.html?_r=1 (29.11.2017)