Vad kan ett monument berätta? Monument i Reykjavik som ett uttryck för isländsk identitet

Cecilia Ståhlberg

 

Under exkursionen till Island var det huvudstaden Reykjavik och till en del grannstaden Hafnarfjörður som vi såg mest av. Reykjavik är en stad rik på utsmyckande detaljer. En del av dessa detaljer består av monument som finns utplacerade över hela staden. Med monument menas i denna artikel offentliga statyer och byggnader, där alla har tillgång till verkets funktion. Exempel på detta är den välkända kyrkan Hallgrímskirkja eller statyn av landets första bosättare Ingolf Arnarson. Men bland Reykjaviks personliga utsmyckningar finns också flera muralmålningar. Målningarna är många gånger färgrika och ger ett mer samtida intryck till skillnad från stadens många statyer som representerar öns rika historia. Här presenteras några av monumenten närmare med fokus på vad de kan säga om islänningars uppfattning om sin identitet. Artikeln innehåller även reflektioner av en islänning som används för att belysa monumentens betydelse för en invånare i Reykjavik.

 

Byggnader

Bland de byggnader som ger intryck av att vara monument finns Hallgrímskirkja och konserthuset Harpa. Bägge byggnaderna är moderna, kyrkan blev färdig på 1900-talets andra hälft och konserthuset invigdes för bara några år sedan. Hallgrímskirkja är en storslagen kyrka som är svår att missa. Arkitekten Guðjón Samúelsson har tagit inspiration från den isländska naturen då han designade kyrkan, bland annat sägs fasaden vara gjord för att påminna om stelnad lava. Framsidan av kyrkan består av en snövit fasad formad som en spetsvinklig triangel, vilket gör att den påminner om en istapp. Interiören påminner mycket om traditionella katedraler men har en mer minimalistisk stil genom de avskalade vita väggarna och de enkla och moderna bänkarna. Min informant Salka berättar att hon tycker om kyrkan, men det besvärar henne att den är en populär turistattraktion, då den fyller en funktion som både sevärdhet och som kyrka med förrättningar och gudstjänster. Att en plats fyller både ett kommersiellt och ett andligt syfte kan vara problematiskt. Besökarna går till kyrkan med skilda intentioner, en människa som behöver ett andligt rum för att bearbeta kriser i sitt liv vill troligtvis inte hamna på ett fotografi en främling tagit för att visa sina bekanta när hen kommer hem. Att en individs andliga rum blir inskränkt av en person som har andra intentioner med att vistas i kyrkan och inte tar hänsyn till att kyrkan fyller en annan funktion än en turistattraktion, kan ses som ett hinder, och därmed sätta de som byggnaden ursprungligen var menade för åt sidan.

Utanför Hallgrímskirkja står vikingen Leifur Eiríksson staty. Platsen är en av de mest besökta på Island och representerar flera komponenter av vikt för ”det isländska” såsom naturen och historien. Foto: Cecilia Ståhlberg.

Konserthuset Harpas design är även den kopplad till naturen med glasfasaden som speglar havet, himlen, staden och bergen. Det är tydligt att designen av Henning Larsen Architects, Batteríið Architects och Olafur Elíasson vill belysa Islands unika natur. Eftersom byggnaden speglar sin omgivning så ser den olika ut beroende på vilken tid på dygnet och i vilket väder man ser den. Salka tycker mycket om denna byggnad och hon är stolt över dess funktion. Enligt henne var det på tiden att Island fick sitt egna kulturhus, något som inte funnits i den bemärkelsen före Harpa byggdes. Att ha en plats specifikt för en nations konst är något att vara stolt över eftersom det ger en känsla av välfärd.

 

Viktiga landsmän

Reykjavik är en stad rik på statyer. Ett vanligt motiv är avbildningar av viktiga landsmän. Statyn av islänningen Leifur Eiríksson, som tros ha nått Amerika före Columbus, är placerad framför Hallgrímskirkja. Statyn är en gåva av USA till Island på Alltingets 1000-års jubileum. Den centrala plats som statyn fått visar på islänningarnas medvetenhet om sin historia. De vill visa sitt kulturarv genom att placera en viking på ett av de mest besökta ställena på Island. Salka berättade att hon hört många sagor och historier om Leifur Eiríksson och hans fader Erik den röde under sin uppväxt. Han har porträtterats som en god och laglydig man, så kanske det är därför han får stå framför kyrkan.

Ingolf Arnarson var den förste att bosätta sig i Reykjavik och står staty på en grässlätt med utsikt över hamnen framför sig, där han kan bli sedd på långt avstånd. Den verklighetstroget avbildade Ingolf Arnarson lutar sig mot en grovt stiliserad drake. När Ingolf Arnarson kom till Island fanns det redan munkar bosatta på ön, så han var inte den förste bosättaren. Men som min informant påpekade ses han som det moderna Islands grundare.

Filmregissören Friðrik Þór Friðriksson finns som staty i centrum av Reykjavik. Friðriksson är avbildad sittandes på en stol och med ett barn bredvid sig, vilket jag tolkar som en anspelning på hans film Naturens barn (1919) – den första isländska film som Oscarsnominerades.

Jón Sigurðsson står i mitten av Austurvöllur, en park i Reykjaviks stadskärna. Han var ledare för Islands självständighetsrörelse under 1800-talet. Statyn är placerad så att han ser mot Alltinget, vilket ger en känsla av att han håller ett vakande öga på Islands politiska rörelser.

 

Något för alla

I Reykjavik finns också monument som inte avbildar kända personer. Ett exempel på detta är Sólfar eller solfärd, som är placerat vid Reykjaviks strand. Detta monument påminner om konserthuset Harpa, eftersom det också är skapat med tanke att komplettera naturen. Miljön som Sólfar är i speglar dess utseende, så att utseendet skiftar i harmoni med naturen. Monumentet har egenskaper liknande konserthuset, där båda speglar sin omgivning genom sin blanka metall och granit. Sólfar föreställer ett vikingaskepp och är i högsta grad en hyllning till den isländska historien. Möjligen fungerar monumentet även som en påminnelse om hur islänningarna fortfarande idag är ett tufft folk, då designen är enkel och tidlös. Salka berättade att monumentet ligger henne nära om hjärtat, och att hon som barn klättrat på och lekt vid monumentet. Hon har alltså en personlig koppling till det och berättade om sina egna upplevelser av detta sagolika vikingaskepp. Till skillnad från de historiska landsmännens monument, som hon visserligen hade kunskap om varför de hade rests, var beskrivningen av Solfar baserad på egna erfarenheter och upplevelser.

Runt om i Reykjavik finns det statyer av stjärtfenor. Själv noterade jag tre stycken: en i sten, en i trä och en i metall. Min första tanke var att de representerar fiske och hur viktigt fiskenäringen är på Island. Det var svårt att hitta någon information om dessa monument och vad de kan stå för, men stenstjärten lär ska föreställa en valstjärt och är en gåva från Lettland som tack för att Island erkänt landet som självständig nation.

Valstjärten i sten är en gåva från lettiska staten som tack för att Island erkänt landets självständighet. Flera liknande monument är utplacerade runt om Reykjavik som påminnelse om den för landet så viktiga fiskenäringen. Foto: Cecilia Ståhlberg.

 

Inte långt från statyn av den Oscarsnominerade filmregissören Friðrik Þór Friðriksson finns det en staty av en kvinna som bär något mycket tungt. Kvinnan ska föreställa de som arbetade med att bära vatten till alla hushåll i staden varje dag oberoende av väder, ett yrke som innehades främst av kvinnor. Den pyramidiska formen statyn har ska ge ett intryck av stabilitet. Statyn är ganska enkel och inte proportionerligt verklighetstrogen, men den fångar en rörelse i kvinnan som är på väg framåt, vilket får den att se levande ut. Salka berättade att statyn varit kontroversiell och att människor har ifrågasatt dess centrala läge. Hon är glad att den står där den står idag och hon är stolt över att den använts i jämlikhetskampanjer.

Vid busstationen finns statyn Klyfjahestur, en Islandshäst med sitt föl. Hästen bär på väskor och något som ser ut som två långa plankor. Denna staty har ett stort symboliskt värde: den är placerad på en öppen plats så den syns från långt håll, och den bär på något som är viktigt för människan, vilket gör att även den är viktig för människan. Att det bara är de två hästarna och ingen människa i skulpturen visar att man respekterar hästen som något levande som kan tänka själv och inte nödvändigtvis behöver en människa. Salka ser monumentet som en påminnelse om den gamla tiden då hästen var av stor betydelse för öns invånare, eftersom det var det enda färdmedlet man hade. När hon berättade om hästens betydelse får man en känsla av att den har en minst lika viktig betydelse som de viktiga landsmän hon berättade om tidigare. Hon känner till hästarnas historiskt viktiga betydelse likaväl som hon vet hur Jón Sigurðsson kämpat för Islands självständighet.

Intill Reykjavík Maritime Museum står ett monument som jag uppfattar som det mest moderna jag sett på hela min resa. Det består av tre stycken rätblock, liknande pelare. Två av dessa är i sten och det ena blocket är rundat upp till medan det andra blir smalare upptill. I mitten finns ytterligare ett smalt rätblock i metall. På platån som konstverket står på finns namn inristade. Detta monument är tilldelat EVE Online, ett online science fiction-spel som nått stor framgång. Namnen som är ingraverade på monumentet representerar alla medlemmar som var aktiva när monumentet restes. När jag såg monumentet visste jag inte någonting om dess bakgrundshistoria och jag hade svårt att förstå budskapet med monumentet, men inom en given kontext fungerar monumentet som en brygga mellan verkligheten och den virtuella världen, som blir allt mer populär och aktuellt. Salka berättade att hon inte varit medveten om monumentet förrän jag frågade om det.

Detta moderna monument är tilldelat alla speldeltagare i det framgångsrika isländska onlinespelet EVE online. Monumentet kan ses som en brygga mellan den virtuella världen och vår värld. Foto: Cecilia Ståhlberg.

 

Sammanfattning

Vad får man då reda på av alla dessa monument som jag räknat upp? Vad säger de om det isländska? Trots att landet Island varit självständigt i endast 73 år har själva ön en mycket äldre och rikare historia än så. Detta avspeglas bland annat genom de många monument som beskrivits ovan. Intressant nog fann jag inget monument som berörde övergången till självständig nation från danskt styre. Öns historia börjar i framställningen med Ingolf Arnarsons inflyttning och påverkas inte av under vilket styre Island varit. Statyn av Oscarsnominerade Friðrik Þór Friðriksson och EVE Online-monumentet visar att islänningarna uppskattar att den stora världen uppmärksammar dem. Detta syns även i Nationalmuseet där det för tillfället finns en utställning om Island och internationella relationer genom tiderna ”Iceland in the World, the World in Iceland”. För ett land som är så isolerat beläget kan det kännas viktigt att visa att man är del av den moderna utvecklingen. Salka uttryckte det så här ”Ditt ämnesområde spelar ingen roll på Island, men om du har ett sätt att förverkliga någonting du vill göra så gör människor det, speciellt om de vill visa tacksamhet”. Monumentens centrala förekomst i Reykjavik understöder Salkas tanke – det finns mycket att vara tacksam för i ett litet men rikt land.

 

Källor

Arkivmaterial
Åbo, Åbo Akademi
Kulturvetenskapliga arkivet Cultura, Folkloristiska samlingarna
IF 2017/006:5 – Fältrapport från exkursion till Island

Internetkällor
https://grapevine.is/mads/2016/05/18/statues-of-reykjavik 13.10.2017
https://community.eveonline.com/news/news-channels/press-releases/ccp-to-erect-monument-to-eve-online-players-in-reykjavik-iceland-1/ 13.10.2017
http://www.atlasobscura.com/places/eve-online-monument 13.10.2017
https://www.expedia.se/Harpa-Reykjavik-101.d6250435.Sevardheter 13.10.2017
https://www.expedia.se/Hallgrimskirkja-Reykjavik-101.d6062455.Sevardheter 13.10.2017
http://www.visitreykjavik.is/hallgrimskirkja-church 13.10.2017