LABORATORIUM 2/2018 – Specialnummer om nationella riter och representationer
Den traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Helsingfors arrangerade 12-13 oktober 2017 ett nordiskt seminarium med temat Nationella riter och representationer av nationen. Seminariet ingick i programmet för Finlands 100-års jubileum. På seminariet diskuterades från ett traditionsvetenskapligt perspektiv bland annat hur olika tolkningar av det nationella uppstår och förändras och hur de framförs rituellt. Från Laboratoriums redaktions sida är vi mycket stolta att här kunna presentera fyra bidrag från detta mycket uppskattade seminarium.
Försvar och nationalstater uppfattas som sammankopplade, konstaterar Barbro Blehr i sin artikel ”Nationellt försvar”. I en granskning av hur Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges respektive försvarsmakter presenterar sig på sina officiella hemsidor lyfter Blehr fram intressanta skillnader och likheter som visar sig berätta mycket om de olika ländernas historia och samhälle.
Anne Eriksens artikel ”’Når føler du deg mest norsk?’ Aftenpostens julekalender 2016” ger en insiktsfull analys av tidningen Aftenpostens julkalender där 24 norska ungdomar med bakgrund i andra länder visar hur en framställning skapas där Norge framstår som öppet, inkluderande och representerande mångfald. Samtidigt understryker kalendern julen som den högtid den norska identiteten upplevs som starkast.
Via en utställningsanalys av House of European History i Bryssel diskuterar Marie Sandberg och Marie Riegels Melchior problem som uppstår när en gemensam europeisk historia skall presenteras. I artikeln ”House of European History genfortæller Europas historie. Men hvilken, og hvorfor er den problematisk?” konstaterar författarna att museet på många sätt är ett uttryck för ett Europa i kris, men att balansgången mellan katastrof- och framgångsscenarier består av att även berätta historier om hanterande av kriser.
Markus Idvall och Fredrik Nilsson lyfter via ett historiskt material fram en brännande tematik gällande gränsdragningar. I artikeln ”’Där den stora uppsorteringen börjar’. Om nationsgränser och nationella reningsriter” granskar de olika reningsritualer som var en del av mottagandet av flyktingar till Sverige vid andra världskrigets slut. Flyktingarna förknippades med ett orent (omoraliskt/osvenskt) tillstånd som det krävdes en rituell transformation för att neutralisera.
Pauliina Latvala-Harvilahtis bidrag till detta nummer av Laboratorium var inte del av seminariet nationella riter och representationer av nationen, men passar väl i tematiken. Sveaborg är med på Unescos världsarvlista och är ett av Finland populäraste turistmål. De befästa öarna är i hög grad förknippade med Finlands historia. I artikeln ”Ett levande Sveaborg: Samfundens syn på boplats och världsarv” undersöker Latvala-Harvilahti Sveaborg som minnesplats från både de lokalt boendes och olika kulturarvsaktörers perspektiv.
I detta nummer av Laboratorium ingår även Ole Rud Nielsens recension av boken Archipelago tourism – policies and practices och Karin Sandells konferensrapport från Etnologdagarna som hölls i Björneborg 15-16.3.2018.
Givande läsning!
önskar Redaktionen för Laboratorium