Förnuft och känsla på Etnologdagarna

Karin Sandell

 

Etnologdagarna ordnades för tionde gången av föreningen Ethnos 15–16.3.2018. Den flerspråkiga konferensen (finska, engelska och svenska) hölls denna gång på universitetscentret i Björneborg (Porin yliopistokeskus). Etnologdagarna samlade etnologer, folklorister, antropologer och forskare från andra närliggande discipliner för att dryfta frågor om kroppslighet, känslor och emotioner.

Rubriken för konferensen denna gång var Förnuft och känslor – affektiv etnologi. Keynotepresentationerna hölls av Taina Kinnunen (Östra Finlands universitet), Maja Povrzanović Frykman (Malmö universitet) och Sarah Holst Kjær (Stockholms universitet).

Taina Kinnunens föredrag Touch and Affect: ’Touch biographies’ as a part of communal affective history in Finland inledde konferensen och handlade om fysisk beröring. Hon har analyserat så kallade ”touch biographies”, beröringsbiografier, utgående från berättelser om beröring i arkivmaterial och även gjort en enkät bland finländare från olika bakgrunder. Hon konstaterade att beröring är en vardaglig form av affektiv kommunikation som ofta tas för given. Idén till insamlingen av beröringsbiografier härrör från hennes egen föreställning om den finländska kulturen som beröringsundvikande.

Maja Povrzanović Frykman konstaterade i sin keynote Following the senses: Affect in ethnological studies of war and migration att affekt inte egentligen är något nytt inom etnografin – det är något som man arbetat med länge. Hennes uppmaning till de etnologer som vill studera affekt var att följa känslan för att bidra till en erfarenhetscentrerad förståelse av de ”sinnliga gränssnitten” mellan människor och deras omgivning. Hennes forskningsområde innefattar krig och migration. Föreläsningen visade hur man genom att fokusera på affekt kan använda det för att få nya insikter om människors erfarenheter genom deras berättelser.

Sarah Holst Kjærs keynote inledde den andra konferensdagen. Rubriken var Relationships and cultural emotions. Contexts, things and performances och utgick från hennes forskning kring den heterosexuella relationen. En dammig institution kan tyckas, men det kändes snarast som en frisk fläkt att någon forskar i en så cementerad norm som relationen mellan en man och en kvinna. Hon argumenterade också emot det hon kallade den vetenskapliga fantasin – föreställningen att män och kvinnor i heterosexuella relationer känner på olika sätt på grund av sina olika upplevda kroppar. Holst Kjær menar att det snarare är kulturen, normer och våra kulturella emotioner som påverkar människors emotioner.

Konferensens gemensamma nämnare, affekt, samlade en blandad skara presentationer. Bland dem kan Eerika Koskinen-Koivistos papper om forskarens affektiva möte med det mörka kulturarvet nämnas. Hur ska man som forskare hantera mötet med människor och deras berättelse om krigsminnen? Blanka Henriksson och Ann-Helen Sund var ordförande för arbetsgruppen Den affektiva staden och presenterade själva ett papper om fettberget i Londons kloaker, en koagulerad klump av fett, blöjor och våtservetter. Vad händer då något hittills dolt plötsligt hamnar i rampljuset? Genom att studera medias rapportering analysera hur staden och kroppen, natur och kultur, attraktion och aversion, vardag och sensation sammanlänkas i ett försök att förstå detta ”monster”.

Under konferensens fyra sessioner hölls presentationer i sju mindre arbetsgrupper. Själv presenterade jag mitt papper och deltog i diskussionerna i en arbetsgrupp med temat intensiva känslor. Gruppens språk var svenska och engelska. Ordförande för gruppen, Sofie Strandén-Backa, diskuterade i sitt papper intervjupersoners oro för att missförstås och längtan efter förståelse. Helena Hörnfeldt behandlade barns rädslor för naturkatastrofer, Johanna Pohtinen affektens betydelse för kink-gemenskapen i Finland och Kirsi Laurén diskuterade personliga berättelser om våld och traumatiska händelser under fortsättningskriget. Mitt papper behandlade affekt som ett medel för att förstå hatretorik på nätet. Det var en session som även rörde om i deltagarnas känslor och vi kunde konstatera att det verkligen var tunga ämnen att behandla.

Affekt är ändå inte bara en fråga om mörka tankar och svåra känslor, affekt är också glädje och ljusa minnen. Det kan vara doften av franskbröd som Eija Schwartz noterat i sin insamling av barn- och ungdomsminnen för en släktbok, eller stoltheten över att bemästra cyklandet, som i Marianne Robertssons papper, där hon diskuterade känslor förknippade med att vara eller bli ”cyklist”.

X Etnologdagarna visade att den ”affektiva svängningen”, om inte öppnat upp alldeles nya perspektiv, så i alla fall tydligare åskådliggjort de perspektiv som visar sig för den som beaktar det affektiva i sin forskning.