Såväl fältarbete och forskning handlar ofta om att göra val – allt från att planera projektet och dra upp frågeställningar till att göra omvärderingar under processen och besluta om presentation av resultaten. På… Läs mer
Fredrik Nilsson I essän Ledtrådar. Det teckentydande paradigmets rötter (1989) presenterar den italienske historikern Carlo Ginzburg, en tankeväckande hypotes, nämligen att de metoder som (bland andra) historiskt inriktade forskare använder sig av kan… Läs mer
I vårt första nummer 2015/1 bjuder vi på tre artiklar från seminariet Hem, familj och släkt som hölls vid Åbo Akademi 13 november 2014. Seminariet arrangerades av den Traditionsvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet… Läs mer
Det är Svenska litteratursällskapets traditionsvetenskapliga nämnd som står för arrangemangen av seminariet Hem, familj och släkt här i Åbo idag. Litteratursällskapets nämnder har tagit sig an sina respektive vetenskapliga fält och strävar att… Läs mer
Föremål i migranters transnationella liv Trots ett växande tvärvetenskapligt intresse för materiell kultur har transnationella migranters materiella praktiker fortfarande fått relativt lite uppmärksamhet (se t.ex. van der Horst 2006; Salih 2003; Werbner 2000).… Läs mer
Hemmafrun i 1950-talets Finland I samband med att jag bekantade mig med ämnet hemmafruar inför min studie Att vara hemma och fru. En studie av kvinnligt liv i 1950-talets Finland (2014) kunde jag… Läs mer
1989 utkom det första numret av Laboratorium för folk och kultur. Den kulturvetenskapliga tidskriften var utgiven av föreningen Brages återupplivade sektion för folklivsforskning under professor Bo Lönnqvists ordförandeskap.
Sarah Hagström (Laboratorium 2/2011): Prof. Dr. Regina Bendix skriver i sin artikel “Heredity, Hybridity and Heritage from One Fin de Siècle to the Next” (2000) i Folklore, Heritage Politics and Ethnic Diversity: a… Läs mer
