Att dokumentera dialekter i en digital tidsålder

22 december, 2021

Lisa Södergård *

Under 2000-talet har de svenska dialekterna i Finland på många sätt fått en ökad synlighet i samhället, inom ett flertal olika områden. Dialekt används av företag, t.ex. i namn som restaurangen Hejm i Vasa och BollaBiln, som är caféet Carl de Mummas bil i Ekenäs. Dialekt har länge använts i skönlitteratur (jfr Ivars 2015:27) men det är ändå anmärkningsvärt att det år 2020 utkom tre böcker med titlar på dialekt: novellsamlingen Klein av Axel Åhman, romanen Heiman av Ann-Luise Bertell och kortromanen Papp av Johanna Boman. Också inom populärmusiken har dialekterna varit starkt på frammarsch (jfr Östman 2011, Brusila 2020). Dialektfestivalen Priima skulle ha samlat 12 olika artister som framför musik på dialekt. Festivalen, som var planerad att hållas i Närpes 14.8.2021, måste dessvärre i sista minuten inhiberas p.g.a. ett förvärrat coronasmittläge i Österbotten. Även i många andra sammanhang, t.ex. på teaterscenen och i tv-program, kan man höra dialekt.

För den enskilde dialektanvändaren är det kanske i synnerhet i den digitala kommunikationen som dialekterna har fått en framträdande roll. Man skriver textmeddelande och chattar på dialekt, och inte minst har dialekter en självskriven roll i sociala medier (jfr Ivars 2015:27).

Bild: Maximilian Stejskal. SLS/Idrottslekar. Ordspråk: Olav Ahlbäck, Kurt Zilliacus. SLS/Kasta ej bort gammal mans ordspråk.

Tidigare insamling

En av de första forskarna att intressera sig för dialekt i digital kommunikation var Anna Greggas Bäckström (2011) som i sin doktorsavhandling undersökte Närpesungdomars sätt att skriva textmeddelande på dialekt. Svenska litteratursällskapets arkiv tangerade ämnet 2010 genom frågelistan ”Skriva talspråk”, som handlade om dialekt i skrift mer generellt. Det frågades om man använder dialekt både när man skriver med penna och papper (t.ex. vykort och inköpslistor) och när man skriver elektroniskt (t.ex. e-post, textmeddelande och chatt). En motsvarande frågelista till skolelever gjordes under rubriken ”De va helt najs! Att skriva talspråk.” Det märks att det gått några år sedan frågelistorna gjordes. Bland annat frågan ”Minns du när du började skriva talspråk?” kan förefalla märklig för yngre generationer. Artisten Hanna Lagerström, som skriver poesi och musik på dialekt, konstaterar att hon hör till Internetgenerationen och att det varit en självklarhet att använda dialekt även i skrift.

Nytt insamlingsprojekt

Via insamlingsprojektet Dialekt i digitala miljöer (2021–2022) vill Svenska litteratursällskapets arkiv dokumentera hur, när och varför dialekter används på webben, t.ex. i diskussionsgrupper, på webbsidor eller i konton i sociala medier. För att temat ska kunna dokumenteras så mångsidigt som möjligt samlas material in på flera olika sätt: genom en frågelista, genom intervjuer med personer som driver egna konton och genom att digitalt dialektmaterial tas tillvara och arkiveras.

Frågelistan Dialekt på webben efterlyser tips på bloggar, poddar, sajter eller konton i sociala medier där dialekter är synliga. Det kan vara konton som drivs av enskilda personer eller av organisationer, t.ex. företag, föreningar och myndigheter. Det dialektala är inte alltid så dominerande utan kan också handla om att en enskild postning görs på dialekt, t.ex. när Österbottens räddningsverk i november 2020 på Instagram varnade för stormen Lisa på tre språk: finska, svenska och Närpesdialekt. Den skämtsamma dialektversionen väckte mycket uppmärksamhet.

I lokala diskussionsgrupper på Facebook har dialekten ofta en synlig roll, i vissa fall redan i namnet på gruppen, t.ex. ”Tenala-Tejnala-Tenhola” eller ”Ja e från Monsäl å ja e grömt bigåva!” (’Jag är från Munsala och jag är grymt begåvad’) . Ibland är gruppens syfte uttryckligen att diskutera dialekt eller att diskutera på dialekt , t.ex. i de populära Facebook-grupperna ”Österbottniska dialekter” och”Föjsbookin – vi sån skriivär op östnyylenskå”.

Även om det finns dialektkonton som lockar stora följarskaror, t.ex. Tomppi’s Memes där Tomas Bäck skriver memes på Nedervetildialekt, är de flesta av dem ganska små. Ur arkivets synvinkel är det en utmaning att känna till lokala diskussionsgrupper eller dialektkonton med mindre följarskaror och därför efterlyses tips från allmänheten. En viktig del av frågelistan handlar om svararnas uppfattning om sin egen och andras dialektanvändning på webben: om man själv använder dialekt och i så fall i vilka sammanhang.

Bild: Maximilian Stejskal. SLS/Vinteridrottslekar från Strömfors. Ordspråk: Karl Fredrik Juselius. SLS/Traditionsuppteckningar.

Förutom frågelistan till allmänheten görs också intervjuer med personer som driver dialektsajter eller upprätthåller konton i sociala medier där dialekten har en framträdande roll. Syftet med intervjuerna är bland annat att få mer information om hur det är att skapa innehåll på dialekt: hur och varför man börjat, vilka reaktioner man fått och hur man gått tillväga rent tekniskt.

Den tredje och sista delen av projektet består av att konkret ta tillvara och arkivera digitalt dialektmaterial. Det digitala landskapet förändras ständigt. Plattformer och portaler läggs ner, medan nya tillkommer. Det är ingen självklarhet att material på webben är tillgängligt i framtiden. Sedan 2006 har Nationalbiblioteket lagrat nätmaterial i det finländska webbarkivet. Webbarkivet utökas genom Finlandinsamlingar, nyhetsinsamlingar och genom specifika temainsamlingar. På initiativ av Svenska litteratursällskapet kommer Nationalbiblioteket att göra en temainsamling om svenska dialekter i Finland. Det innebär att dialektmaterial från t.ex. webbsidor, Twitter och YouTube kan sparas i Nationalbibliotekets webbarkiv. Det finns fortfarande många utmaningar med att arkivera webbmaterial, inte minst för att det handlar om många olika tjänster och olika typer av material. Insamlingen blir den första där SLS arkiv mer systematiskt samlar in webbmaterial och kan ge värdefulla erfarenheter för andra motsvarande insamlingar i framtiden.

*Författaren är arkivarie på Svenska litteratursällskapet

Arkivmaterial

SLS 2196 De va helt najs! Att skriva talspråk (2009–2010) : https://sls.finna.fi/Collection/sls.SLS+2196

SLS 2201 Skriva talspråk (2010): https://sls.finna.fi/Collection/sls.SLS+2201

Källor

Brusila, Johannes 2020: ”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.” Självironiskt förhandlande av finlandssvensk tillhörighet i internet-musikvideor. I: Janne Mäkelä, Kaj Ahlsved, Viliina Silvonen (red.) Etnomusikologian vuosikirja. Helsinki: Suomen etnomusikologinen seura. s. 76–96.

Finländska webbarkivet, Nationalbiblioteket: https://verkkoarkisto.kansalliskirjasto.fi/va/

Greggas Bäckström, Anna 2011: ”Ja bare skrivar som e låter.” En studie av en grupp närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Nordsvenska 20. Umeå.

Ivars, Ann-Marie 2015: Dialekter och småstadsspråk. Svenskan i Finland – i dag och i går 1:1. Helsingfors.

Lagerström, Hanna 2021: Dialekt i poesi och musik. Föredrag hållet på KulturÖsterbottens webbinarium Dialekten lever! 10.5.2021. https://www.kulturosterbotten.fi/index.php/om-kulturoesterbotten/materialbank/beraettande.

Östman, Jan-Ola 2011: Standardspråk, dialekter och populärmusik i ett senmodernt Svenskfinland. I: Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik & Maj Reinhammar (utg.), Studier i dialektologi och sociolingvistik. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien. s. 357–366.