LABORATORIUM 2/2021

Problematisk natur?

Hyllandet av den inhemska naturen var en grundpelare inom artonhundratalets nationalromantik. Beundran av naturen hade redan tidigare lärts ut via landskapsparkerna, även kallade engelska trädgårdar. Tanken bakom landskapsträdgårdarna var att de skulle imitera naturen med mjuka former och ”vilda” inslag, i motsats till de strikt symmetriska och hårt tuktade barockträdgårdarna. För att uppnå det ideala utseendet krävde emellertid landskapsparkerna ett arbetsdrygt omskapande där bland annat sjöar och vattenfall anlades, kullar utjämnades eller byggdes upp och en estetisk variation av växlighet eftersträvades – naturen behövde helt enkelt hjälp för att bli naturligt vacker.  

Kopplingen mellan nation och en nationell natur, och människans förhållande till naturen är temat för detta nummer av Laboratorium. Vad är naturligt i naturen? Och när blir naturen problematisk?

Mattias Frihammar, Lars Kaijser och Maja Lagerqvist undersöker i artikeln ”Förenade krafter och hotfull natur. Om gemenskap, naturvård och invasiva främmande arter” hur betecknandet av invasiva arter samtidigt utformar uppfattningar om vad som är nationell, i detta fall svensk,  natur. De belyser hur kopplingen natur/nation lett till att debatten kring främmande arter har fått en stark politisk laddning. Ett komplext sammanhang utforskas: mänskligt agerade har bidragit till spridning av ett stort antal arter, varav många identifierats som invasiva och vars bekämpning genererar sociala gemenskaper av olika slag.

I artikeln ”’Fästingeländet’. Praktiker och materialisering mellan människor, fästingar och natur” diskuterar Sanna Lillbroända-Annala hur vissa arter börjar uppfattas som hotfulla. Fästingar är parasiter som lever på att suga blod men är även fruktade som sjukdomsbärare av bland annat Borrelia och TBE. Via analys av ett frågelistmaterial lyfter författaren fram hur både inställningen till fästingbett och praktikerna för att förebygga dem, har ändrat och även aktivt påverkar människors förhållande till naturen. 

Claes Lönnblad-Björkholm reder ut vad som egentligen menas med begreppet ”invasiva arter” och ger perspektiv på arbetet med att kontrollera arter som klassificeras som sådana, exempelvis vresrosen och jättebalsaminer, utifrån ett bilateralt projekt på båda sidor av Kvarken. I artikeln ”Främmande invasiva arter” påpekar Lönnblad-Björkholm att även om de oönskade arterna ofta definieras som ett nationellt problem kräver åtgärderna samarbete över  landsgränserna.  

Givande läsning!

Önskar Redaktionen