”CO” – Co-productions, collaborations, contestations coming together in Copenhagen 18–21.8.2015

Kajsa Rytikoski

Under några soliga och varma augustidagar 2015 sammanstrålade ca 200 etnologer och folklorister från alla nordiska länder till den största nordiska konferensen i etnologi och folkloristik. Ifjol ordnades konferensen i Köpenhamn under temat “CO” – Co-productions, collaborations, contestations coming together in Copenhagen.

Temat ”co” som på svenska närmast kunde översättas med ”med”- eller ”sam” var ett passligt prefix med tanke på det engelska namnet för staden, dess geografiska läge i Öresundsregionen och samarbetet över sundet. Syftet med konferensen var att reflektera över betydelsen ”co” i både historisk och nutida kontext. Temat var med andra ord brett samhällsinriktat. Prefixet ”co” syftar på en relation så som medarbetare, medförfattare, samarbetspartner samtidigt som det också pekar på komplicerade och kontroversiella möten. Som professor Tine Damsholt från Köpenhamns universitet påpekade i sitt öppningstal inbjuder temat till samarbete (cooperation). Själva konferensen var ett samarbete mellan universitet, museer och arkiv däribland Dansk Folkmindesamling, Lunds universitet, Aalborg universitet, Köpenhamns universitet med Saxo institutet och Nationalmuseet.

Keynoteföredragen tangerade alla aspekten av att göra något tillsammans. Den inledande keynoten hölls av Vicky Singleton (senior lecturer Women studies) från Lancaster University i England. Hon talade om samproduktion och skapandet av gemensamma värderingar inom den brittiska hälsovården.

Biträdande professor vid Islands universitet Valdimar Hafsteins keynote gick ut på en djupgående analys av copyright vad gäller folksånger och folksagor ur ett folkloristiskt perspektiv.

Professor Kirsten Hastrup från Köpenhamns universitet talade för en mer gränsöverskridande etnografi under rubriken Comprehending Thule. The co-constitution of places, people and stories. Hon baserade sitt anförande på ett omfattande etnografiskt fältarbete i Thuleregionen i nordvästra Grönland, dit hon likt den dansk-grönländske polarfararen och antropologen Knud Rasmussen åkt på fältarbete. I sitt föredrag betonade hon hur stor inverkan platskunskapen hade för människorna på Grönland.

Två kvällskeynoteföredrag i friare format hölls under konferensen. Den första hölls av professor Orvar Löfgren från Lunds universitet. Han hade inrett ett IKEA-vardagsrum i ett av auditorierna där han gav en kulturvetenskaplig analys om innehållet i våra vardagsrum, soffans betydelse och om sitt pågående forskningsprojekt om det osynliga hemmet.

Den avslutande keynoten som gick under namnet Broen II the Öresund region redux handlade om fyra olika forskares betraktelser kring temat Öresundsbron. Allt från den kända TV-serien Bron, till öppningen av Öresundsbron, spritsmuggling i regionen på 1920-talet och EU:s flyktingspolitik var teman som behandlades.

Med över tjugo paneler fanns det gott om teman att välja mellan på konferensen. Utbudet av paneler var med andra ord brett, de behandlade bl.a. mobilitet, transnationalitet, migration, gränser, materialitet, berättelser, kulturarv, kunskapsproduktion vid traditionsarkiven, återanvändning och second hand.

En panel behandlade temat gränskontroll, det gränslösa Europa, hur gränser ständigt byggs upp och rivs ner, hur gränser samexisterar, hur gränsöverskridande samarbete fungerar och hurdan friktion som skapas i samarbetet. Ett annat mycket aktuellt tema med tanke på rörligheten inom EU är s.k. akademisk migration som behandlades i en panel med namnet Spatial mobility among professionals – Transnational co-operations.

Geografisk rörlighet handlar inte enbart om professionellt samarbete utan är också ett sätt att skapa nätverk, lära sig nya saker och att få nya erfarenheter. Framför allt många naturvetare ser mobiliteten som något man ”måste” göra och det är inte ovanligt att de efter erhållen doktorsexamen söker sig utomlands. Vissa fackmän så som ingenjörer, läkare eller vetenskapsmän söker sig utomlands för att kunna bidra med kunskap och expertis. Samtidigt är det också en sorts ”egotripp” som man gör för sin egen skull. Katarzyna Wolanik Boström och Helena Pettersson från Umeå universitet samt Magnus Öhlander från Stockholms universitet presenterade sitt pågående forskningsprojekt om internationell rörlighet bland högt utbildade inom det medicinska området. Svenska läkare och molekylärbiologer blev intervjuade efter att de arbetat utomlands en tid men sedermera återvänt till sina arbetsplatser i Sverige. Det visade sig att ingen hemma brydde sig eller var intresserade av att höra om tiden utomlands. Läkarna kunde inte implementera sin kunskap, dels hade de svårt att uttrycka vad de lärt sig under tiden utomlands och hur de kunde använda den kunskapen. Hemma och borta verkade vara två olika världar.

Under konferensens sista dag ordnades exkursioner till olika delar av staden: industrihallen Diesel House, Christiania och Frederiksbergs zoo och en rundvandring med temat arkitektur. Nästsista dagen hölls konferensmiddagen i Langelinie Pavillon dit konferensgästerna fick åka båt. Under middagen välkomnades deltagarna till nästa konferens som hålls år 2018 i Uppsala.

Konferensen var en fin välfungerande helhet och arrangemanget utmärkt. Det var roligt att träffa etnologer och folklorister från hela Norden och märka att vi är många och livskraftiga.

Källa: Konferensvolymen 33. Nordic Ethnology and Folklore Conference Copenhagen 2015 (University of Copenhagen The Saxo Institute)