2020-TALETS VERSION AV KONSTHISTORIEN En kultursemiotisk analys av kända målningar med ansiktsmasker

Amanda Öhberg Dias

Corona, Instagram och konsthistoria – en salig blandning

Covid-19-pandemin gav en stor skara människor tid och vilja att skapa och uttrycka sig genom konst. Denna konstnärlighet har kunnat ta sig i uttryck som mem och parodier av kända personer eller fenomen. Speciellt ansiktsmasker har förekommit i diverse konstverk världen över som en reflektion av vår samtida situation, vilket BBC rapporterar om (How masks appeared in art 2020). Genevieve Blais är en av dem som har tagit inspiration av pandemin och skapat konstverk baserade på fenomen som uppkommit i och med coronan, exempelvis användningen av munskydd och hamstringen av toalettpappersrullar. Hon är en kanadensisk fotobaserad konstnär, känd för verk som både involverar konsthistoria och teoretiska narrativ. Hon använder sig av bekanta objekt och historier men förändrar dem till en fantasifull representation av vad de en gång varit. På sin webbsida beskriver Genevieve att sexualitet, mortalitet och symbolism genomsyrar verken (Genevieve Blais 2020). När covid-19 inträffade skapade hon ett alternativt Instagramkonto med namnet plaugehistory, dedikerat till konsthistoriska modifierade verk där hon bland annat lagt till ansiktsmasker på kända målningar. Den första Instagrambilden på denna sida är från mars 2020, och under året som gått har hon skapat mer än hundra bilder på samma tema, med målningar som Leonardo da Vincis Mona Lisa och Michelangelos David (plaugehistory 2020) som grund. På webbsidan boredpanda där Genevieve har ett eget konto kommenterade hon sitt val att uppdatera konsthistorien för 2020 med att ”We could all use a smile in lieu of recent events” (Classic paintings reimagined 2020).

Syftet i denna artikel är att analysera fem olika bilder av Genevieve Blais där ansiktsmasker, eller munskydd som de även kallas, förekommer, förklara hur de kan tolkas som tecken samt lyfta fram vilken betydelse ansiktsmaskerna har och representerar i coronapandemin. De fem konstverken jag valt är nästan alla från olika århundranden och målade i olika stilar. Genevieve Blais versioner av Ambassadörerna av Hans Holbein den yngre (1533), Ecce Homo av Peter Paul Rubens (1612), Marie Antoinette med en ros av Elisabeth Louise Vigée Le Brun (1783), Didos död av Henry Bone (1804) och Frukosten i det gröna av Édouard Manet (1863) är de målningar som analyseras genom ett kultursemiotiskt perspektiv.

Vad du behöver veta om kultursemiotik

Semiotik är i korta drag ”läran om tecken” genom vilken man studerar hur betydelser och mening skapas och uppfattas. Tecken kan vara allt från bilder till gester eller föremål (Strandén-Backa & Backa 2013). Generellt talar man om att världen består av ett teckensystem, som styr våra betydelseuppfattningar. Vi har lärt oss att exempelvis en streckfigur med trekantig kropp ska föreställa en kvinna. Eller att en viss kombination av former och färger ger ett trafikmärke som betyder väjningsplikt. Vi tolkar tecken dagligen både medvetet och omedvetet. 

Semiotik är en teori som används i bland annat lingvistik, konstvetenskap och kulturanalys, eftersom dessa ämnen studerar olika tecken inom sina områden. Med begreppet kultur kan man tala om beteendemönster, ritualer och normer. Företeelser som alla ingår i större teckensystem som vi har bildat. Dessa företeelser går ofta i arv från äldre generationer och har blivit inlärda processer. Vi har med andra ord lärt oss att kommunicera på ett symboliskt plan, vilket man sedan genom kultursemiotik kan studera genom frågor som vilka tecken som betyder vad och hur dessa betydelser uppstått och förändrats.

Ambassadörernas nya rikedom år 2020

Ambassadörerna av Hans Holbein den yngre (1533), men modifierad av Genevieve Blais (2020), är ett dubbelporträtt föreställande den franska ambassadören i England under 1500-talet, Jean de Dinteville, och hans vän biskop Georges de Selves. Deras blickar är riktade mot betraktaren och de poserar för oss genom att luta sina armar mot ett bord med diverse objekt relaterade till navigation, musik och religion samt en hög med toalettpappersrullar (se bild 1). Förutom sina extravaganta och tidsenliga kläder bär de även på engångsansiktsmasker som vi idag använder i covid-19-pandemin. På golvet finns en illusion, eller ett anamorfiskt perspektiv som det även kallas, av ett människokranium som man endast kan se i en viss vinkel. Detta kranium symboliserar dödlighet. Genevieve Blais har även lagt till en kommentar på sin Instagrambild av ambassadörerna, ”The new kind of wealth”, som refererar till hamstringen av toalettpappersrullarna. 

I målningen Ambassadörerna finns som nämnts två olika slags objekt tillagda av Blais, ansiktsmasken och toalettpappersrullarna. Båda är objekt som blivit symbolbärande för coronapandemin. Eftersom covid-19 sprids genom aerosoler i luften är ansiktsmasken viktig och har framträtt i det offentliga avsevärt mera än tidigare. Rekommendationerna om att hålla sig isolerad ledde i pandemins början till en hamstring av toalettpapper, vilket gjorde toalettpappret till ett återkommande element i mem och parodier. The Guardian rapporterade i september 2020 att toalettpappersrullar för en stund blev svåra att få tag på eftersom de sålde slut i butiker (Toilet roll sales rise 2020). I Bristol Post kunde man även läsa om vissa människor som började sälja sina rullar för ett högre pris (The massive amounts 2020). Detta kan vara en möjlig förklaring till Blais kommentar om den nya sortens rikedom. En annan intressant vinkling är att båda männen bär munskydd på grund av att de är ambassadörer, vilket kan tolkas som att det är bra som ambassadör att föregå med gott exempel. Med andra ord kan de även fungera som ambassadörer för munskydd. Det har trots allt uppstått diskussioner på nätet där användningen av munskydd kritiseras, och vissa politikers användande av munskydd har blivit politiskt laddat. Aljazeera News skrev till exempel om Trump som fick kritik för att inte använda munskydd, medan han själv hånade Joe Biden för att han använde ett munskydd (Donald Trump repeatedly 2020). Munskydd har därmed även blivit ett objekt som associeras med vissa politiska partier eller inriktningar.

Jesus föregår med gott exempel

Nästa konstverk är ursprungligen målat av Peter Paul Rubens under 1600-talet och föreställer Jesus innan korsfästningen, när han hånas av Pontius Pilatus soldater som ”judarnas konung”, vilket var ett populärt motiv inom religiös konst redan under renässansen. Namnet på målningen är Ecce Homo, det namn man kan använda för alla målningar föreställande Jesus med törnekronan. Motivet har vissa specifika element som konstnärerna använder sig av, till exempel den blodiga törnekronan, en purpurmantel som symboliserar kunglighet samt två vakter eller soldater. I Rubens målning ser vi alla dessa element: Jesus med bar överkropp och törnekronan, purpurmanteln bakom honom samt två män på vardera sida om Jesus. Mannen till vänster tittar mot oss och pekar på Jesus, medan mannen till höger, bärandes på en hjälm, gömmer sig bakom ett tygstycke (se bild 2). Tack vare dessa element, eller tecken, kan vi fastställa vem det är och vad som händer. Förutom dessa har Blais även lagt till en engångsmask på Jesus, men inte på de andra männen. På Instagrambilden av Ecce Homo bifogar Blais även texten ”Look on the bright side – at least you won’t be dragged to any of your extended family’s Easter brunches.” 

Att Blais endast valt att lägga en mask på Jesus kan tolkas som ett medvetet val. Det skulle gå hand i hand med Jesus beskrivning som en kärleksfull, god och vis man och tanken att ifall man bär mask så bryr man sig om sina medmänniskor och tror på vetenskap. Följande denna tolkning skulle vakterna inte ges några masker, eftersom de är på den andra ”onda” sidan som inte bryr sig om sin nästa eller tror på det som predikas. Man kan även förstå Blais val av beskrivning, eftersom påsken och Kristus intimt hör ihop. Även valet av bild där Jesus blir förd till sin korsfästning passar med bildtexten ”slipper bli meddragen till en släktnings påsklunch”. Det är dock ansiktsmasken som blir huvudtecknet som signalerar till oss att det är positivt att använda ansiktsmask, eftersom Jesus skulle det. Ser man det från en annan vinkel, är det istället så att man blir sedd som en icke-följare som använder munskydd och blir korsfäst för det. Det beror helt på personen som tolkar konstverket vad hen fäster sig vid.

Tårta eller blekmedel?

Den tredje bilden Marie Antoinette med en ros, ursprungligen målad av Elisabeth Louise Vigée Brun (1783), är ett porträtt av Marie Antoinette som gjordes tio år innan hennes avrättning. Hon bär på extravaganta 1700-talskläder passande för en drottning, samt en blå engångsansiktsmask (se bild 3). I porträttet vistas hon ute i en skog och håller en liten rosenbukett med ett vitt band i handen. Hennes blick riktas mot betraktaren som i de tidigare målningarna. I bildbeskrivningen har Blais skrivit ”Let them drink bleach – Marie Antoinette”.  Detta anspelar på Marie Antoinettes felaktigt översatta citat ”Låt dem äta tårta” och Donald Trumps uttalande om att en injektion av blekmedel skulle kunna hjälpa mot sjukdomen covid-19, enligt rapportering av BBC News (Coronavirus: Trump suggests injecting 2020).

I denna målning finns det två saker som kan kopplas till pandemin, ansiktsmasken samt skogen. I Svenska Dagbladet framhålls att man på många platser kunde se en ökning av människor som vistades ute i skogen och naturen som fritidsaktivitet (Ute i naturen 2020). SVT Nyheter publicerade även information om att viruset inte sprider sig lika lätt utomhus där det är lättare att hålla avstånd och luften cirkulera bättre (Corona spridning utomhus 2020). Därav kunde man tolka skogen, och att Marie Antoinette är där ensam, som en del av den symbolik som pandemin skapat. Blekmedlet som nämndes i beskrivningen är också det ett symbolbärande objekt, trots att det inte är framställt i själva bilden. Trumps uttalanden får ofta stort mediefokus och blekmedlet fick stor spridning på internet för dess absurdhet. Därav gjordes det en parallell mellan Trumps kommentar och Marie Antoinettes absurda uttalande om att folket skulle äta tårta ifall de var hungriga och inte kunde äta bröd. Ansiktsmasken finns där för att signalera att det är ett verk om coronan, eftersom vi idag associerar de två så starkt.

Konsekvens av icke-munskyddsanvändning

Den fjärde bilden föreställer Didos död och är ursprungligen målad av Henry Bone (1804). Dido är även känd under namnet Elissa och var enligt den grekiska historien grundare till Karthagos, en stad i Tunisien. På bilden kan man se Dido i mitten liggandes livlös på en bädd gjord av träklabbar – början till en brasa, med ögonen halvslutna och munnen öppen (se bild 4). Bredvid hennes högra lår finns en dolk med blod på, som hon enligt historien använde för att begå självmord efter att hennes älskare Aeneas seglat till Italien. Bredvid Dido till höger finns hennes syster Anna, bärandes mask, med händerna utsträckta åt båda hållen och blicken riktad nedåt mot Dido. Till vänster om henne finns en till kvinnlig figur, Iris, regnbågens gudinna och gudarnas budbärare. Även hon bär engångsmask och även hennes blick är riktad mot Dido i mitten. Iris håller i Didos hår och är på väg att ta en lock, för att frige hennes själ. Blais Instagrambeskrivning av Didos död är kort och koncis: ”Wear a mask”.

Denna målning skildrar ursprungligen en specifik grekisk historia om Dido och hennes död. Personligen antar jag att Blais inte tog historien i beaktande på ett djupare plan, men det finns vissa detaljer eller delar som är relevanta. Dido är trots allt död, och hon är den enda i gruppen som inte bär mask. Man kan lätt tolka budskapet i bilden när man läser Blais uppmaning till oss att bära (ansikts-)mask. Om man vill tolka det ännu djupare kan man säga att handlingen att inte bära mask är ett möjligt självmord. Medan systern Anna ursprungligen håller upp händerna i förskräckelse för sin systers död, kan man i Blais version tolka det som en annan känsla, möjligtvis något i stil med ”vad var det vi sa”. En annan intressant detalj är skeppet i bakgrunden som seglar iväg, Aeneas skepp mot Italien, som kan tolkas som en hänvisning coronaspridningen i Italien. Aeneas var Didos älskare och realistiskt sett skulle hon ha smittat även homom. Men huvudpoängen är att man bör bära mask, eller så dör man som Dido i bilden.

Hur var det med distanseringen?

Den femte bilden jag valt av Genevieve Blais är Frukosten i det gröna, som ursprungligen är målad av Édouard Manet (1863). I målningen kan man se en skogsscen med träd och en damm där en kvinna böjer sig ner och rör vattnet (se bild 5). I förgrunden finns tre andra personer som sitter nära varandra i gräset. Två av dem är män i kostymer och ansiktsmasker. Den tredje i den gruppen är en naken kvinna, men också med ansiktsmask. Kvinnan längre bak i dammen bär dock inte ansiktsmask. I förgrunden kan man även se andra föremål som en korg, tyg och en glasflaska. Som titeln beskriver och sakerna i målningen indikerar är denna grupp troligtvis på picknick i en skog. Till Instagrambilden Frukosten i det gröna skriver Blais ”How many idiots did you see not social distancing today?”.

Den ursprungliga målningen gjordes på 1800-talets senare hälft och gav upphov till skandal. Folk ansåg att den var chockerande, och tog avstånd från konstverket, bland annat på grund av att nakna kvinnors sågs tillsammans med påklädda män, vilka dessutom hade samtida kläder. Det betydde att det inte handlade om ett motiv från den grekiska mytologin, där nakenhet var mera accepterat. Idag kunde man möjligtvis se en liknande reaktion på gruppen i konstverket, men inte på grund av de nakna kvinnorna och påklädda männen, utan för att de inte följer rekommendationerna för distansering, vilket Blais antyder i sin text. Dock vistas de ute i naturen och använder ansiktsmasker (förutom kvinnan i dammen som även har ett längre avstånd till de andra). 

En sista sammanfattning och egna reflektioner

I Genevieve Blais modifierade målningar finns det flera tecken som hör ihop med covid-19-pandemin, exempelvis ansiktsmasken, toalettpappersrullarna, blekmedlet, skogen och distanseringsavståndet. Saker som i sig själva har betydelse, men som i en viss kontext kommer att symbolisera något och hänvisa till covidpandemin. Speciellt ansiktsmasken, som tidigare kanske associerats med tandläkare eller sjuksköterskor, har när vi nu ser den omkring oss dagligen, kommit att representera corona samt ansvarstagande om man använder en. Den kan även användas som politiskt verktyg, genom bland annat valet att använda eller inte använda den. 

Toalettpappersrullarna i sin tur har kommit att bland annat symbolisera överdrift, kaos eller rikedom. Men de visar även vad vi människor prioriterar, och kan ses som en symbol för pandemier eller kriser generellt, ifall det är vad folk först tänker på att de behöver hamstra. Blekmedlet har istället fått en betydelse av eller indikation på dumhet och okunskap, då Trump använde det som exempel på botemedel för coronan. 

Skogen och distanseringen blev också viktiga i pandemin, speciellt den senare nämnda. Medan skogens ökade symboliska betydelse blev en konsekvens av pandemin och ett möjligt tecken att använda i sammanhang med coronan, är det ändå distanseringen som vi tagit till oss nästan lika mycket som ansiktsmasker och handsprit. Distanseringen figurerar ofta i diverse mem och vi kan märka av den dagligen. Beroende på ifall vi beaktar avståndet eller inte, kan vi ses som ansvarstagande eller idioter, som Blais kallade dem som inte tog avstånd i sin beskrivning av bilden Frukosten i det gröna. 

Tack vare dessa tecken eller symboler kan vi idag använda oss av till exempel äldre konst och göra den ännu mera relevant för vår samtid. Förutom den underhållande karaktären finns det även seriösa kommentarer på den tid och det samhälle vi lever i. Genom konstverk som många känner till och tecken som folk vet vad betyder kan man skapa något nytt som berättar mer än vad man först kanske tänker eller tolkar det som. Det skapas även en intressant kontrast i många av verken med de gamla tidsperiodiska kläderna och de nya moderna maskerna från vår tid. Beroende på vem som bär eller inte bär ansiktsmask kan vi tolka en person på ett visst sätt. Det har kommit fram tydligt i Genevieve Blais verk, där de som inte bär mask är de okunniga eller döda. Med andra ord kommer vissa ställningstaganden fram genom verken, exempelvis att munskydd och distansering är viktigt.

Konstverken rymmer mycket fler möjligheter till analys än vad som framkommit i denna artikel, och min förhoppning är att det skrivs mer om detta i framtiden. Om jag själv skulle lyfta fram någonting som symbolbärande för coronapandemin är det definitivt de företeelser som Genevieve Blais använt sig av i sina verk. Andra saker som inte har haft samma genomslag är engångshandskar, som nog förekommer men inte fått lika stor utbredning som handsprit eller munskydd. Det samma gäller visir och skyddsdräkter, som även om de förekommer inte är lika vanliga. Det är denna synlighet i vardagen som har gett ansiktsmasken dess status och starka coronaassociation. Avslutningsvis hoppas jag att de som sett på Blais Instagramsida plaugehistory tagit till sig hennes budskap, håll avståndet och använd ansiktsmask!

KÄLLOR

”Classic paintings reimagined”, 2020. boredpanda https://www.boredpanda.com/classic-paintings-reimagined-masks-coronavirus-genevieve-blais/?utm_source=google&utm_medium=organic&utm_campaign=organic [5.12.2020]

”Coronavirus: Trump suggests injecting disinfectant as treatment” 2020. BBC News 24.4.2020 https://www.bbc.com/news/world-us-canada-52407177 [29.11.2020]

”Coronaspridning utomhus” 2020. SVT Nyheter 5.4.2020 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/smittskyddsexperten-sa-smittar-corona-utomhus [5.12.2020]

”Donald Trump repeatedly refused to wear a mask and mocked Biden” 2020. Aljazeera News 2.10.2020 https://www.aljazeera.com/news/2020/10/2/trump-refused-to-wear-a-mask-mocked-biden [1.12.2020]

”Genevieve Blais”, genevieveblais.com/about [27.11.2020]

”How masks appeared in art” 2020. BBC culture 12.5.2020 https://www.bbc.com/culture/article/20200512-how-masks-have-appeared-in-art [14.12.2020]

”Plaugehistory”, 2020. Instagram https://www.instagram.com/plaguehistory/ [27.11.2020]

”Toilet roll sales rise by more than a fifth amid new UK Covid-19 restrictions” 2020. The Guardian 22.9.2020 https://www.theguardian.com/world/2020/sep/22/toilet-roll-sales-rise-by-more-than-a-fifth-amid-new-uk-covid-19-restrictions [1.12.2020]

”The massive amounts people are selling toilet roll for on eBay” 2020. BristolLive 28.3.2020 https://www.bristolpost.co.uk/whats-on/shopping/ebay-toilet-roll-nicky-morrisons-3993448 [1.12.2020]

“Ute i naturen under corona” 2020. Svenska Dagbladet 25.4.2020 https://www.svd.se/coronakrisen-far-oss-att-fly-ut-till-naturen [5.12.2020]

LITTERATUR

Strandén-Backa, Sofie & Backa, Andreas 2013. ”Nyckelpigan som nyckelsymbol”. Elore 1/13.

Genevieve Blais har själv gett tillstånd till reproducering av konstverken i denna artikel.