Queera möten i finlandssvenska folksägner

Catarina Harjunen
doktorand i nordisk folkloristik
(med stöd av Svenska litteratursällskapet i Finland)

 

”Det finns sägner i våra finlandssvenska traditionsarkiv som innehåller sexuella relationer mellan människa och folktroväsen.” Med detta enkla men oerhört fascinerande konstaterande i huvudet inledde jag i september 2015 mina doktorandstudier i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Forskningsfrågor och teorier lades till och skalades bort men faktum kvarstod: vi har i Svenskfinland berättat om mäns och kvinnors erotiska möten med skogsrået, näcken, sjörået och trollen. Vad säger dessa sägner om människans syn på sin omvärld?

 

Syftet med min doktorsavhandling är att göra en kulturanalytisk och queerteoretisk läsning av de 86 finlandssvenska folksägner jag hittat i Svenska litteratursällskapets arkiv som beskriver dessa möten, och kritiskt granska uppfattningar av sexualitet och heteronormativitet. Kulturanalys och queerteori kompletterar varandra på ett högst angenämt sätt; den förra granskar vad det är som sammanför människor inom en viss social grupp, och den senare ifrågasätter det sexuellt normativa och tar inte heterosexualiteten för given utan utgår ifrån att den är kulturellt, socialt och historiskt skapad. Identitet är ett viktigt begrepp i såväl kulturanalys som queerteori.

 

De teorier jag arbetar med är enormt givande och mångsidiga men vad som varje dag slår mig med häpnad och driver forskningen framåt är den inneboende rikedomen i materialet. Jag undersöker sägner där människan får barn med troll; där ett kvinnligt troll lockar en man med pengar i utbyte mot inseminering (vilket inte blir av eftersom mannen hört att hans lem kan falla av vid ett sådant samlag); där kolaren lever ihop med skogsrået ute i skogen men lämnar henne med barn när arbetet tar slut; där skogsrået eller sjörået blottar sig för män, som bränner dem med soppa, och mycket mer. En del sägner, som till exempel den om Mickels Jobi som hade för vana att fria till alla kvinnor men tappade lusten efter att han stuckit sig då han kramat om en kvinna som var ”full med vassa taggar” (SLS 198, 54), är klara varningar. Sägner kunde berättas som förmaningar om vad som händer, eller kan hända, om man inte håller sig inom de sociala och rumsliga gränserna för acceptabelt beteende. Dessa gränser var olika för män och kvinnor. Män hade i regel ett större handlingsutrymme än kvinnor men det fanns även vissa arbeten som ansågs tabu för män att utföra. Kvinnor, och då i synnerhet de gifta besuttna, hade en viss kontroll och makt inom sina egna hushåll.

 

Skogen var ett område där kvinnor i allmänhet inte hade något ärende men dit männen ofta färdades i sitt arbete. Oavsett kön skulle man röra sig med respekt i skogen, en okultiverad vildmark där naturens krafter i form av olika väsen föreställdes leva och regera. Vedhuggning, kolning och jakt var manligt kodade arbeten som utfördes ute i skogen. Särskilt kolningen förekommer i sägner om skogsrået då det var ett jobb som krävde att mannen vistades länge ute i skogen, ofta allena. Män föreställdes få besök av provokativa mamseller i sina kolmilor och det finns sägner där män levt ihop med skogsrået vid sina milor och fått barn med henne (till exempel SLS 1550, 479).

 

Möten mellan människa och väsen skedde alltså ute i naturen; i skogen eller vid vatten. Det hände att människan togs av väsenden; speciellt trollen föreställdes bergta såväl folk som fä. Även skogsrået kunde ta människor eller kreatur, villa bort dem i skogen för att slutligen, i de flesta fall, släppa dem igen. Näcken dränkte sina utvalda; från hans klor kom du inte levande hem igen. Sjörået gjorde såväl besök i fiskarläger som bjöd in fiskare till sin egen boning i de dunkla djupen, men släppte dem igen när nattens förlustelser var över. Man tänkte sig naturväsendens hemvister som vackra och fyllda av rikedomar, förmodligen för att man själv saknade stora tillgångar.

 

De erotiska mötena mellan människa och väsen speglar föreställningar om heteronormativitet, det vill säga tanken om en normerande heterosexualitet med två motsatta kön som förväntas känna begär till varandra. Det queera sker när det heteronormativa beteendet bryts, vilket inte nödvändigtvis innebär att mötena är homosexuella utan även kan betyda att heterosexualiteten helt enkelt tar sig andra, icke normativa former – som till exempel en sexuell relation mellan människa och väsen. Vid en queer läsning utgår man ifrån att det queera finns där, och alltid har funnits, oavsett var texten kommer ifrån och vem som skrivit den. Ibland ”läcker” queerheten, som genusteoretikern och queerfeministen Tiina Rosenberg uttrycker det i sin bok Queerfeministisk agenda (2002), det vill säga enhetligheten hos kulturen och dess produkter brister och det samkönade begäret är inte enbart begränsat till de homosexuella. I sägnerna finns gott om exempel där queert läckage förekommer; till exempel en där skogsrået tar en ung flicka och ger henne god mat att äta och färsk mjölk att dricka (SLS 554, 19). Då bergtagningar ofta hade erotiska implikationer finns det för mig ingen anledning att inte utgå ifrån att ett samkönat bortrövande också har det. Ett annat intressant begrepp inom queerforskningen är homosocialitet vilket avser en
situation då flera personer av ett visst kön dominerar ett socialt sammanhang, som till exempel en grupp män runt en lägereld. Implikationen kan då vara att männen känner ett större begär till varandra än till den kvinna som eventuellt dyker upp vid den lägerelden, trots att det är mot henne som begäret riktas.

 

Att göra en queer läsning av ett gammalt traditionsmaterial medför risk för anakronism men är fullt möjligt och öppnar upp för nya, intressanta tolkningar. Det är min övertygelse att det queera faktiskt finns i materialet – såsom i allt annat runtom oss – och att vi helt enkelt bara måste se det. Min avsikt är inte att på något sätt påvisa homosexualitet i förra
sekelskiftets finlandssvenska bondesamhälle utan att helt enkelt öppna upp för gråzonerna i attityder kring sexualitet och erotik.

 

Källor i urval:
Ambjörnsson, Fanny 2006. Vad är queer? Stockholm.

Apo, Satu & Nenola, Aili & Stark-Arola, Laura (red.) 1998. Gender and Folklore. Perspectives on Finnish and Karelian Culture. Helsingfors.

Asplund Ingemark, Camilla 2004. The Genre of Trolls. Åbo.

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar 1982. Kulturanalys. Stockholm.

Granberg, Gunnar 1935. Skogsrået i yngre nordisk folktradition. Uppsala.

Henriksson, Blanka 2012. Trollen och vi. Folkliga föreställningar i Svenskfinland. Vasa.

Häll, Mikael 2013. Skogsrået, näcken och djävulen. Erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige. Stockholm.

Rosenberg, Tiina 2002. Queerfeministisk agenda. Stockholm.

Schön, Ebbe 2010. Erotiska väsen. Stockholm.

Stattin, Jochum 2008 [1984]. Näcken. Stockholm.

Östman, Ann-Catrin 2000. Mjölk och jord. Om kvinnlighet, manlighet och arbete i ett österbottniskt jordbrukssamhälle ca 1870-1940. Åbo

Arkivmaterial:
Svenska litteratursällskapets i Finland arkiv:
SLS 198
SLS 554
SLS 1550