Sociala museer – seminarium för svenskspråkiga museianställda i Finland
Hanna Strandberg
De svenskspråkiga museianställda i Finland samlades 10-11 oktober för seminariet ”Sociala museer – seminarium för svenskspråkiga museianställda i Finland”. Seminariet ordnades av Kulturfonden och tog plats i Villa Hagasund i Helsingfors och på museicentret Weegee i Esbo. Under seminariet behandlades bland annat museernas närvaro på sociala medier och sociala ansvar i lokalsamhället. Jag deltog endast under träffens första dag då museiexperterna presenterade sina egna museers projekt.
Ett museum som lyckats med närvaron på sociala medier är Livrustkammaren i Stockholm som för tillfället har över 17000 gilla-markeringar på sin Facebook-sida. På seminariet presenterade webbstrategen Emma Reimfelt från Livrustkammaren deras målsättningar för sociala medier. Reimfelt gav också konkreta exempel på hur museet arbetar med sociala medier. Ett av målen för Livrustkammaren är att vara deras följares ”historiebästis” på nätet, vilket innebär att de strävar efter att vara roliga, berättande och lyssnande på sociala medier. De har aldrig haft som mål att ha så många följare som möjligt utan sätter värde på innehåll och dialog. Livrustkammaren startade sin FB sida 2010 och i början fungerade sidan som en anslagstavla med fokus på information, till exempel om guidningar och nya utställningar. Tanken i början var att locka besökare till det fysiska museet via information på sociala medier. Idag är tanken att sidan är en självständig kanal där följaren framförallt får innehåll utan att nödvändigtvis behöva besöka det fysiska museet.
Livrustkammaren varvar både skämtsamma och seriösa inlägg och uppdaterar sidan ca en gång per dag. De har valt att fokusera på FB men nu utvecklar de också Instagram, medan Twitter inte prioriteras. Livrustkammaren har lyckats nå en ny målgrupp med sina kanaler på sociala medier, men det är inte så enkelt att nå en ny målgrupp endast genom att välja en ny kanal utan det behövs också ett nytt tilltal. Livrustkammaren publicerar till exempel aktuella memes, svarar snabbt på kommentarer och kopplar de historiska samlingarna till aktualiteter. Det här skapat ett tilltal som lockar en ny slags publik till Livrustkammaren. Ett annat exempel på en ambitiös museisatsning på sociala medier var Akseli Gallen-Kallela museets konstnärsprofiler på Facebook. Museet skapade profiler för konstnärerna Akseli Gallen-Kallela och Pekka Halonen för att fira konstnärernas 150-års jubileum år 2015. Museet hade som tanke att nå ut till en ny och yngre målgrupp med konstnärsprofilerna, men det visade sig vara svårt och största delen av följarna tillhörde museets vanliga målgrupp. Men speciellt Akseli Gallen-Kallelas profil fick mycket uppmärksamhet och FB-sidan fick över 6000 gilla-markeringar.
Förutom museernas närvaro på sociala medier presenterades också museernas betydelse som mötesplats och på vilket sätt museerna kan engagera människor i sin verksamhet. Verksamhetsledaren Gunilla Sand från Stundars berättade om hur Stundars tagit en aktiv roll i integrationsarbetet med asylsökanden. Museet erbjuder möjlighet för asylsökanden att delta i museets verksamhet, umgås med Vöråbor och lära sig om Österbottniska hantverks- och mattraditioner i form av konkreta sysslor. Museet har skapat ett öppet rum, där man arbetar mot främlingsfientlighet med mycket konkreta verktyg. Seminariet bjöd på en inspirerande dag som gav inblick i hur mångsidiga museiprojekt som drivs runtom i Svenskfinland.