Laboratorium för folk och kultur firar 25-årsjubileum!

Jubileumsredaktionen

Sarah Hagström, Pia Lindholm, Yrsa Lindqvist, Kajsa Rytikoski, Susanne Österlund-Pötzsch. Foto:Tove Ørsted

1989 utkom det första numret av Laboratorium för folk och kultur. Den kulturvetenskapliga tidskriften var utgiven av föreningen Brages återupplivade sektion för folklivsforskning under professor Bo Lönnqvists ordförandeskap. Innehållet i den pinfärska bulletinen omfattade artiklar på olika teman men även rapporter från internationella etnologi- och folkloristikkongresser. Det första numrets förord var samtidigt en programförklaring på vad man ville uppnå:

Vad för ett laboratorium??

Folklig kultur är ett honnörsbegrepp som olika samfund och t.o.m. nationer tar till när de vill stärka sin identitet. Att det finns vetenskaper som främst sysslar med att utröna de djupare innebörderna i detta begrepp och dess relationer till den samhälleliga verkligheten är något man vet mindre om. I vårt finlandssvenska medvetande finns föreningen Brage som ett utslag för vårdandet och befrämjandet av den folkliga kulturen. Det går till på många sätt. Vi nya och gamla brageiter, medlemmar i sektionen för folklivsforskning kommer med ytterligare ett. Vårt sätt är att blanda den vetenskapliga diskussionen och den ”folkliga”, d.v.s. laborera med begreppen folk och kultur. Vårt första år vill vi stärka identiteten på det enda sätt det är möjligt, genom ett möte också med det främmande. Det gäller att våga öppna ögonen för vad som sker i Europa och hela världen. Vår bulletin rapporterar om folkloristisk och etnologisk forskning i det etniska, det nationella, det individuella och det familistiska, ja i det folkliga, med sikte på framtiden- och det förgångna. Kulturen och dess struktur existerar bara i förändringen, i historisk praxis. Detta är kulturforskningens ”kemiska” formel.

Redaktionen

Förordet satte en agenda som blev en ledstjärna för de följande 25 åren: med en stadig förankring i vetenskapsgrenarna etnologi och folkloristik har Laboratorium för folk och kultur utgjort ett brett forum med mottot ”lärt och populärt”. I denna anda har under årens lopp även andra närliggande discipliner bidragit med ingredienser till ”laboratoriet”. Bland annat historiker, litteraturvetare, filosofer, sociologer, antropologer och språkvetare har varit representerade, men även kulturarbetare, journalister, läkare, fotografer och musiker har funnits med.

Många av Laboratoriums temanummer har haft sitt ursprung i olika symposier och seminarier. Mellan åren 1990-1999 arrangerade Folklivssektionen årligen symposier med inbjudna föreläsare, ofta från de nordiska grannländerna. Även under senare år har större seminarier med Folklivssektionen som arrangör, och i samarbete med resten av föreningen Brage, resulterat i temanummer – så som ”Festdräkt, folkdräkt, vardagsdräkt” år 2008, ”Ut & resa – Resmönster och rörelsemönster i etnologisk belysning” år 2010 och, senast, ”Skärgård och konsumtion” år 2013.

Speciellt från 2000 framåt har många forskare och studerande vid olika universitet aktivt bidragit med artiklar och temanummer. Förmedlare eller initiativtagare till majoriteten av dessa nummer var Folklivssektionens ordförande åren 1995-2005, professor Anna-Maria Åström, vars aktiva arbete för tidskriften svårligen kan överskattas. Genom att erbjuda gästande redaktörskap och ett kulturvetenskapligt forum utanför det s.k. peer-review systemet har Laboratorium en viktig nisch – här får även mer experimentella och kortare artiklar synlighet utan den strömlinjeformning som refereegranskning i vissa fall leder till.

Med anledning av Laboratoriums 25 årsjubileum vill vi lyfta fram tidskriftens bredd, gränsöverskridande och dynamik genom att bjuda våra läsare på två ”Best of”-nummer med olika vinklingar av det övergripande jubileumstemat ”Gränslöst!”. I del 1 serverar vi en artikelsamling med teoretiska och metodologiska perspektiv:

Den första artikeln i vår jubileumsblandning kommer från det andra numret av Laboratorium för folk och kultur, år 1990. Författaren är den svenska, men mycket internationellt aktiva, folkloristen Barbro Klein. Under titeln ”Citylore och utforskandet av nutida storstadsliv” presenterar Barbro Klein det amerikanska institutet Citylore som hon själv varit aktiv inom och utvärderar på vilka sätt Citylore kan fungera som en inspirationskälla för nordisk storstadsforskning. Artikeln bygger på en presentation från Folklivssektionens symposium med temat Stadskultur, där Klein var inbjuden gästtalare. I den andra artikeln, tagen från Laboratorium 2/1992, redogör sociologen Kirsti Suolinna för Edvard Westermarcks och hans elev Hilma Granqvists forskning kring övergångsriter i Marocko. Här ges både en beskrivning av och en kommentar till Westermarck och Granqvists fältarbeten, metodologi och analyser.

Konsumtion och upplevelser var temat för Laboratorium 1/1997 därifrån Orvar Löfgrens artikel ”Saker, dem älskar vi ” är hämtad. Med karakteristisk kombination av bredd och skärpa ger Löfgren dels en översikt till etnologins förhållande föremålsforskning under 1900-talet, dels en kritisk kommentar och rekommendation för det spirande nyintresse för studier av materiell kultur. Sven-Erik Klinkmanns bidrag ”Mellan folklore och populärkultur” var inledningen till temanumret med samma namn (Laboratorium 3/2001). Artiklarna i detta nummer är skrivna av studenter som gått kursen Populärkultur vid folkloristiska institutionen vid Åbo Akademi.

Olli Lagerspetz filosofiska betraktelse ”Smuts och renlighet vid gränsen mellan fakta och praxis” klargör hur smuts och renlighet ses som tillstånd skapade av praktiker – smuts finns för att det finns praktiker, praktiker finns för att det finns smuts. Artikeln ingick Laboratorium 2/2002 med en samling bidrag som behandlade den materiella och sociala ordningen. Materiell kultur och det materiella är teman som ofta behandlats i Laboratorium ur olika synvinklar. I numret 4/2003 diskuterades människan som materialiserad varelse. Läkaren och forskaren Gustaf Molander bidrog till detta nummer med artikeln ”Från liv till död. Om sönderfallets kulturella betydelser” där han insiktsfullt och tänkvärt behandlar förtingligandets process via kroppens förfall och åldrande.

Av en tillfällighet är de två avslutande artiklarna i det första jubileumsnumret skrivna av Laboratoriums centrala gestalter, både som initierare och inspiratörer. Herrgårdskultur är ett av Anna-Maria Åströms betydande forskningsområden. Två specialnummer av Laboratorium med herrgårdar som tema har getts ut med föredrag och artiklar sammanhörande med större konferenser. Anna-Maria Åströms artikel ”Herrgårdskulturens överlevnad – strategier och linjeval” publicerades i nummer 3/2005. Även Bo Lönnqvist har bidragit med inlägg till Laboratorium inom en mängt olika fält, bland annat högreståndskultur, klädedräkt, föremålskultur och historisk-antropologiska synvinklar på makt och representation. Den här ingående artikeln är hämtat ur temanumret med folkkonst (4/2007) och har titeln ”Estetik och anonymitet – om paradoxer i begreppet folkkonst”.

Urvalet var ingalunda lätt att göra för Jubileumsredaktionen och många intressanta favoritartiklar måste lämnas utanför. Därför är vi extra glada att redan nu delge ambitionen att i framtiden kunna erbjuda ett ”Laboratorium-arkiv” av äldre artiklar på nätet. En annan nyhet är att Laboratorium för folk och kultur från och med 2015 kommer att publiceras on-line. Mer om detta i del 2 av vår jubileumsutgåva. Vi vill dock redan nu slå fast att även om formatet och presentationen är ny kommer Laboratorium fortsätta enligt riktlinjerna från 1989: också framledesvis strävar vi efter att blanda den vetenskapliga diskussionen med den ”folkliga” , att möta det främmande och hålla ögonen öppna. För att citera Laboratoriums programförklaring: ”Kulturen och dess struktur existerar bara i förändringen, i historisk praxis. Detta är kulturforskningens ’kemiska’ formel.”

Jubileumsredaktionen:

Sarah Hagström, Pia Lindholm, Yrsa Lindqvist, Kajsa Rytikoski, Tove Ørsted, Susanne Österlund-Pötzsch

INNEHÅLL

Barbro Klein: Citylore och utforskandet av nutida storstadsliv (1990)

Kirsti Suolinna: Evaluering av Edvard Westermarcks och Hilma Granqvists forskning kring övergångsriter (2/1992)

Orvar Löfgren: Saker, dem älskar vi (1/1997)

Sven-Erik Klinkmann: Mellan folklore och populärkultur (3/2001)

Olli Lagerspetz: Smuts och renlighet vid gränsen mellan fakta och praxis (2/2002)

Gustaf Molander: Från liv till död. Om sönderfallets kulturella betydelser (4/2003)

Anna-Maria Åström: Herrgårdskulturens överlevnad – strategier och linjeval (3/2005)

Bo Lönnqvist: Estetik och anonymitet – om paradoxer i begreppet folkkonst (4/2007)