Finlandssvenska folkdiktning som en mångsidig traditionskälla på nätet

Pia Lindholm

Idag är det möjligt att ta del av den äldsta finlandssvenska folkkulturen direkt på nätet. På folkdiktning.sls.fi hittar du samtliga volymer i verket Finlands svenska folkdiktning som är en nästan outtömlig källa av finlandssvenskt traditionsmaterial. Här finner du bl.a. sagor, sägner, folkmedicin och tydor från hela det svenska språkområdet i Finland. Är du intresserad av folkmusik finns det 3000 digitala melodier att upptäcka och en hel del intressant information om spelmän, upptecknare och hela den finlandssvenska spelmanstraditionen.

 

Detta, till en början tryckta och även senare digitala, materialet är utgivet av Svenska litteratursällskapet i Finland rf (SLS), ett vetenskapligt sällskap grundat den 5 februari 1885 till minnet av nationalskalden Johan Ludvig Runeberg. SLS syfte var, och är fortfarande, att samla in, bearbeta och offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. Trots att 135 år har förflutit sedan SLS instiftades och samhället naturligtvis har förändrats väldigt mycket under dessa år, är grunden för verksamheten fortfarande den samma. Sätten att bedriva verksamheten har dock på många plan förändrats och funnit nya former. Teknikens enorma utveckling har bland annat gjort att det idag är enkelt att publicera och presentera material för en stor publik via användarvänliga webbgränssnitt. Webben har numera en allt större betydelse för arkivariens arbete och hela SLS verksamhet – bland annat tillgängliggörs arkivmaterialet, samtidigt som insamlingen också görs allt mer via webben. 

 

Det digitala arbete som bedrivs på SLS har intensifierats särskilt under det senaste årtiondet. SLS arbetar numera målmedvetet med att tillgängliggöra valda arkivmaterial i sin helhet på webben och detta har man förverkligat via den nationella söktjänsten Finna där SLS i dagsläget har lagt ut över 20 000 fritt tillgängliga poster. Endast en bråkdel av allt material som finns i SLS arkiv går att tillgå digitalt men andelen växer ständigt. Fokuseringen vid webben som kanal för publicering har också lett till att flera olika webbresurser har kommit till, bl.a. Albert Edelfelts brev och den digitala utgåvan av Finlands svenska folkdiktning, som ligger i fokus för denna  artikel. 

 

Men trots att arbetet inom det digitala fältet har intensifierats och breddat sättet att tillgängliggöra arkivmaterialet under senare år, är själva tanken att ge ut arkivmaterial för en större publik ingalunda ny. Förmodligen den första som talade om att ge ut material ur arkivens låsta magasin  var pedagogen och kulturhistorikern Ernst Lagus, som var medlem i SLS styrelse sedan år 1891.

 

Traditionsmaterialet i nationsbyggandets tjänst

Då Finland tillföll Ryssland 1809 vaknade tanken på att man inte enbart skulle nöja sig med autonomi utan sträva mot självständighet. Under denna tid blev det därför aktuellt för vårt land att skapa egna nationella uttryck och en egen nationell identitet som, till en början, liksom majoriteten av befolkningen skulle vara finsk. I denna strävan ställdes således det finska folkspråket och den finska folkdiktningen i fokus. Målet var att finna folksjälen och väcka nationalandan. Den finska folksjälen söktes framom allt i Karelen där Elias Lönnrot samlade in finska runosånger på 1820-1830-talet. Sångerna lade som bekant grunden för det berömda Kalevala-eposet.

 

Så småningom började även dessa nationalistiska strävanden nå de svenskspråkiga delarna av befolkningen. För att visa att de svenskspråkiga hade en plats i en framtida nation ville man lyfta fram att det längs kusten fanns ett folk med egen kultur, egna seder och en lång historia. Detta lade grunden för det omfattande insamlingsverksamhet som började bedrivas bland allmogen i företrädesvis avlägsna trakter. Även här ville man finna folksjälen men också ta till vara de äldre folkliga uttrycken och traditionerna som man befarade att i takt med moderniseringen skulle dö ut. Arbetet engagerade flera aktörer, så som föreningar och studenter, redan från halva 1800-talet men bedrevs mer centrerat senare av det år 1885 grundade SLS. Som ett resultat av detta arbete fanns det en hel del traditionsmaterial insamlat i arkiven vid sekelskiftet 1900.

 

Det var detta arv Ernst Lagus ville göra känt för en bredare publik. Upptakten var det långa och känsloladdade anförande Lagus höll på Svenska litteratursällskapets styrelsemöte 1908. I talet vidhöll han att det inte kan vara meningen att det med stor möda insamlade traditionsmaterialet ska förbli gömt i arkivens gömmor. Lagus förespråkade en publicering av materialet och inte enbart till gagn för forskningen i både Finland och Norden utan också för en intresserad allmänhet. Utgåvan var tänkt att bli ett verk för varje hem. SLS styrelse godkände planerna och en utgivningsplan skapades för verket som senare kom att heta Finlands svenska folkdiktning. Finlands svenska folkdiktning (FSFD) utkom som en del av Svenska litteratursällskapets (SLS) skriftserie mellan åren 1917−1975. Detta praktverk på mer än 12 000 sidor, som kan uppfattas som ett uppslagsverk över finlandssvensk folkkultur, är indelat enligt åtta folkloristiska genrer och tryckt på 21 volymer. Här träder den äldre folktraditionen fram i form av sagor, sägner, folktro, ordspråk, folkmusik och annat folkminnesmaterial, insamlat på det hela svenskspråkiga området i Finland i slutet av 1800-talet och under 1900-talets tidiga decennier. Det fantastiska folkloristiska samlingsverket har en mycket färggrann historia vars senaste kapitel skrevs 2019.  

 

Från bokserie till webbpublikation

Tanken på att ge ut FSFD digitalt föddes redan 2008 av SLS arkivarier Carola Ekrem och Anne Bergman, precis 100 år efter Ernst Lagus brandtal för SLS styrelse. I början av 2000-talet hade SLS webbplats förnyats och sällskapet hade gått inför att publicera allt mer material på nätet.  Då medel för att inleda digitaliseringen av verket beviljades 2008 gick SLS arkiv in för att börja med spelmansmusikvolymerna i kategorin VI Folkdans, instrumentalmusik (VI A1 Äldre dansmelodier, VI A2 Yngre dansmelodier och VI A3 Bröllops musik). Valet berodde på flera faktorer. Dels var materialet i spelmansvolymerna det mest efterfrågade och mest använda, dels fanns det fina möjligheter att i en webbversion ge användaren en hel del information och material som sträckte sig utöver det som finns i de tryckta volymerna. Planerna var ambitiösa – man ville erbjuda en webbplats där man både kunde lyssna på och ladda ner musiken men samtidigt också finna en hel del intressant information om spelmanstraditionen, spelmännen och upptecknarna. 

 

Arbetet inleddes omgående: den första spelmansvolymen skannades in och kodades, informationen detaljregistrerades i flera databaser, melodierna omvandlades till digital musik via två olika program och information om spelmän och upptecknare forskades fram och antecknades. Två intensiva år senare publicerades den första spelmansvolymen VI A1 Äldre dansmelodier på SLS webbplats med information om och digitala versioner av 1100 menuetter, polskor och polonäser, samt en hel del uppgifter om spelmän, upptecknare och den finlandssvenska spelmanstraditionen. Senare kompletterades webbplattformen med information om materialet i VI A2 Yngre dansmelodier och VI A3 Bröllopsmusik.  

 

 

Ett antal år senare började tankar på att publicera hela FSFD på webben väckas och på grund av detta uppstod det också ett behov av att förnya webbplattformen så den skulle omfatta hela verket. En hel del tid lades ner på att tänka ut logiken för sidan, hur verket skulle presenteras och hur sökningen i det enorma materialet skulle gå till. Webbplattformen skulle innehålla stora mängder material på olika nivåer som måste tas i beaktande i planeringen – dels de inskannade och ocr-behandlade böckerna i pdf-format med sina specifika innehåll men också musiken som redan tidigare publicerats i bearbetad form. Att hitta en lösning där allt material skulle komma till sin rätt var inte alldeles enkelt. Arbetet med den nya webbplattformen kom igång på allvar under 2018 och hösten 2019 nåddes den senaste milstolpen i FSFD:s historia, då utgåvans  webbplattform nylanserades med förnyad layout och ny funktionalitet på en generisk plattform., som skapats inom SLS informationsförvaltning. Idag omfattar webbplattformen alltså samtliga 21 volymer i samlingsverket. Det är möjligt att göra sökningar direkt i volymerna och ladda ner böckerna. Man kan göra fritextsökningar bl.a. på ämnesord, namn eller årtal. Man kan med andra ord söka på ett visst väsen, en ort och ta reda på vilka sagor som berättades just där, botanisera i ordspråk från svenskspråkiga bygder i Finland, ta reda på hur man gjorde för att skydda sig mot otur, vilka lekar man lekte eller hur man använde och vilka betydelser mögel hade. Man kan lyssna på digitala versioner av melodierna, ladda ner dem som musicxml-filer så att man kan bearbeta dem vidare i t.ex. Sibelius-programmet eller andra noteringsprogram. Dessutom kan man ta del av information om olika låttyper, spelmän och upptecknare.

 

En webbresurs till nytta och nöje för en stor publik

Målet med den digitala publiceringen är fram om allt att detta intressanta material ska nå ut till en bred publik och det ska vara så lätt att ta till sig som möjligt. De tryckta böckerna har varit slutsålda sedan länge och de är inte så lätta att få tag på, så en webbpublicering underlättar möjligheten att forska i och ta del av materialet. Feedbacken från användarna har varit positiv just på denna punkt – de har varit nöjda över att kunna nå materialet på ett enkelt sätt. Responsen har inte minst framförts från studerande och forskare inom de traditionsvetenskapliga disciplinerna. Då böckerna finns i digital form ökar inte endast tillgängligheten utan också användbarheten – det är en enorm fördel att kunna söka i materialet på ord och med några klick kunna leta igenom hela materialbeståndet och hitta det man letar efter, istället för att enbart utgå ifrån tryckta innehållsförteckningar och index. 

 

Då presentationen av helheten på webbplattformen har planerats har man försökt ta i beaktande de olika typer av material, funktioner och nivåer den innehåller, samtidigt som man har velat presentera materialet på ett lättillgängligt och enkelt sätt. En central roll spelar sökfunktionen som är behändig då den letar både i de digitaliserade volymerna men också i det mer bearbetade musikmaterialet. På det sättet kan man, genom att t.ex. skriva in ”djävul” i sökfältet, få fram 537 träffar där både sagor om djävulen och folktro som är knuten till djävulen men också melodier där djävulen förekommer listas. Genom att klicka vidare bland sökträffarna kommer man djupare in i materialet. Då man letar efter material i de tryckta böckerna markeras det aktuella ordet i den inskannade texten medan man också kan nå det mer bearbetade spelmansmaterialet genom att välja en sådan sökträff. En målsättning kunde vara att man på sikt även ska kunna nå det inskannade artikelmaterialet om spelmanstraditionen, spelmän och upptecknare genom denna gemensamma sökning. 

 

För personer med intresse av just folkmusik är webbplattformen en guldgruva. Som tidigare nämnt innehåller plattformen över 3000 melodier – menuetter, polskor, polonäser, valser, marscher och många fler låttyper kan laddas ner och lyssnas på direkt på webben. Eftersom melodierna är nedladdningsbara som musicxml är det möjligt för användaren att använda filerna som råmaterial till att komponera egna versioner av melodierna. Förutom musiken innehåller webbplattformen en hel del tilläggsmaterial om melodierna och närmare 500 spelmän och över 50 upptecknare, både i artikelformat och i form av anteckningar i databasen. 

 

Nästa steg för Finlands svenska folkdiktning

Trots att webbplattformen är publicerad tar arbetet inte slut här. Följande steg blir att koda volymerna V1 Den äldre folkvisan och V3 Sånglekar på motsvarande sätt som spelmansvolymerna, och att göra digitala versioner av de cirka 1400 melodierna i dessa två böcker. Dessutom ska hänvisningar till de inskannade originalsamlingarna fogas till. Något som ytterligare stöder denna webbresurs är SLS digitala utgivning i övrigt, bland annat det material som läggs ut på SLS egen Finna-vy på den nationella portalen Finna. På sls.finna.fi finns redan digitala versioner av bl.a. Greta Dahlströms och Alfhild Forslins visuppteckningar – de två mest framstående finlandssvenska visupptecknarna, som i hög grad har bidragit till musikvolymerna i FSFD både som redaktörer och insamlare av innehållet. Originalsamlingarna på sls.finna.fi är ett fint komplement till FSFD och ger besökaren direkt tillgång till även sådant upptecknat musikmaterial som inte ingår i de tryckta böckerna. De tryckta böckerna innehåller trots allt enbart ett urval av allt upptecknat material så mycket intressant arkivmaterial finns naturligtvis kvar i arkiven att finna.  

 

Precis som vid de flesta resurser och webbplatser finns det även här mån för utveckling. Ett problem webbplattformen har, som användarna också har gett feedback på, är att uppladdningen av böckerna är rätt långsam. Detta kan naturligtvis delvis bero på hurudan uppkoppling var och en har tillgång till men den främsta orsaken är att böckerna är synnerligen digra, en del omfattar mer än 600 sidor, vilket i sin tur ger upphov till stora bildfiler som tar länge att ladda upp. Filerna kan förvisso förminskas men endast till en viss gräns för inte tumma på bildkvaliteten och försämra läsupplevelsen. Böckernas storlek påverkar även sökfunktionen. Då materialet på webbplattformen är så stort dröjer det följaktligen ett tag att göra sökningar på grund av den enorma mängd information som sökningen går igenom på väg till ett resultat. Informationen är omfattande och rik men även denna så gott som outtömliga skattkista har därmed sina skuggsidor i digitalt format. Dock väger ändå fördelarna tyngre än nackdelarna i detta fall.

 

Materialets väg från fältet till en digital resurs

Hur materialet presenteras och vilken publik den kan nå idag var förstås inget de tidiga eldsjälarna kunde föreställa sig då de i tiderna samlade in materialet på fältet eller deltog i utgivningen av det tryckta verket. Till en början fanns stipendiaterna, studenterna och professorerna som arbetade hårt för att ta till vara den svenskspråkiga befolkningens traditioner, folkmelodier, trosföreställningar, sagor och sägner, drivna av hedersuppdraget att ”ta tillvara den svenska folksjälen i civilisationens utkant”. Mötena med de hundratals traditionsbärarna upptecknarna mötte på sina ofta strapatsrika färder förtjänar också att lyftas fram. Då utgivningsplanen för FSFD i tiderna godkändes gick man så småningom in för att samla in material för att fylla så kallade ”luckor” i arkivbeståndet med tanke på utgivningen och stipendierna erbjöds till utvalda personer som man visste var duktiga fältarbetare och skulle samla in det man var ute efter. Redaktörerna för de olika volymerna i sammelverket FSFD, varav flera också arbetade ute på fältet och samlade in sitt eget material, blev också så småningom blev experter på sitt specifika ämnesområde. Utöver det här fanns det en hel del andra personer som var inblandade i utgivningsarbetet som pågick i nästan 60 år – renskrivare, kopister och övriga eldsjälar som dedikerade tusentals och tusentals timmar för att få till stånd dessa fantastiska volymer. Just eftersom dessa tidiga insatser engagerade så väldigt många, känns det särskilt fint att ytterligare kunna sprida detta fina material och dela dessa berättelser.

 

Vägen från fältet och arkivet till en digital webbplattform kan man exemplifiera genom en av SLS flitigaste stipendiater och trognaste medarbetare. Den sibbobördiga skolmannen, språkforskaren och folkloristen V. E. V. Wessman (1879-1958) sökte för första gången insamlingsstipendium från SLS år 1902. Detta kom att bli startskottet för karriär på fältet som sträckte sig över flera decennier. Wessman var inte enbart en flitig och noggrann fältarbetare utan han redigerade även åtta volymer i FSFD, mer än någon annan redaktör. Hans utgåvor väckte stor beundran även utanför Finlands gränser och hans insats ansågs betydande för att FSFD överhuvudtaget blev klart. Wessman var en verklig tillgång för SLS. Idag finns det 26 samlingar i SLS arkiv som innehåller material Wessman har samlat in. 

 

Wessman samlade in många olika typer av muntlig tradition och folkloristiskt material – bland annat sagor, sägner, skrock, ordspråk, talesätt, namn, dialekter och även visor och dansmelodier. I FSFD finner man 21 melodier som Wessman tecknade upp och samtliga är också tillgängliga i digital form, men utöver det här kan vi på en digital webbplattform berika materialet med Wessmans personliga anteckningar och artiklar som andra har skrivit om honom och hans arbete. Som ett exempel kan vi ta följande citat som ingår i Wessmans opublicerade biografiska anteckningar i SLS arkiv (samling SLS 1113) och som Gun Herranen nämner i sin artikel Med velociped, vaxdukshäfte och penna. V.E.V. Wessman som insamlare av folkloristiskt material i början av seklet (1986), tillgänglig via folkdiktning.sls.fi:

fick inspektören på gården den föreställningen, att jag var tysk spion, då jag vandrade från stuga till stuga och frågade folket. Förgäves förklarade jag för honom vem jag var och att jag reste omkring som Svenska Litteratursällskapets stipendiat. Han hade aldrig hört talas om något sådant sällskap, hade aldrig hört om några stipendiater osv. I ytterst oförskämd ton befallde han mig att stanna kvar tills polisen kom och undersökte saken …

 

Citatet ger en bild av hur det kunde vara att arbeta på fältet som stipendiat. Man kunde bemötas med stor misstänksamhet, samtidigt som det ofta var mödosamt att färdas till de avlägsna platser som materialet skulle samlas in på, för att inte nämna svårigheten att klara av att betala för mat och härbärge med den lilla ersättning stipendiaten fick. Men naturligtvis finns det en hel del exempel på positiva upplevelser också, fina människomöten som kunde bli långvariga relationer stipendiater och sagesmän emellan och intressanta traditionsvetenskapliga fynd som tecknades upp för kommande generationer i arkivet. Via artiklarna, kommentarerna och referenserna på webbplattformen kan man placera materialet i ett sammanhang, ofta få en färggrannare helhetsbild eller få veta intressanta detaljer om sagesmannen eller materialet. Om man har tur finner man information om man hur det har gått till då materialet har samlats in, hur mötet med sagesmannen såg ut eller hurudan person sagesmannen var. Det är bland annat tack vare  dessa detaljer och denna tilläggsinformation som det är så glädjande att kunna ge ut detta oerhört värdefulla traditionsmaterial, som en gång med stor möda samlades in. En digital publicering bidrar till att dessa skatter lever kvar och att kännedomen om dem ökar, samtidigt som personerna bakom materialet, både upptecknarna och traditionsbärarna synliggörs. 

 

Källförteckning

Tryckta källor

Ekrem, Carola 2004: Belysandet af vår allmoges andliga lif. Traditionsinsamlingen inom Svenska litteratursällskapet. I: Arkiv, minne och glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885−2010, Ekrem, Carola, Pamela Gustavsson, Petra Hakala & Mikael Korhonen (red). Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Finlands svenska folkdiktning, volymer I−VII (21 volymer). SLS 1917−1975. 

I Sagor
A. referatsamling. Utg. Av Oskar Hackman.
1. 1917 (SLSS 132) 2. 1920 (SLSS 151)
B. Sagor i urval. Utg. Av Anders Allardt.
1. 1917 (SLSS 136) 2. 1920 (SLSS 163)

II Sägner 
Utg. av V.E.V. Wessman.
1. Kulturhistoriska sägner. 1928 (SLSS 201)
2. Historiska sägner. 1924 (SLSS 174)
3. Mytiska sägner. 1931 (SLSS 226, 227)

III Ordstäv 
Utg. av Väinö Solstrand. 1923 (SLSS 172)

IV Gåtor 
Utg. av V.E.V. Wessman. 1949 (SLSS 327)

V Folkvisor
Utg. av Otto Andersson.
1. Den äldre folkvisan. 1934 (SLSS 246)
3. Sånglekar. 1967 (SLSS 423)

VI Folkdans
A. Instrumentalmusik. Utg. av Otto Andersson.
1. Äldre dansmelodier. 1963 (SLSS 400)
2. Yngre dansmelodier. 1975. (SLSS 466)
3. Bröllopsmusik. 1964 (SLSS 402)
B. Dansbeskrivningar. Utg. av Yngvar Heikel. 1938 (SLSS 268)

VII Folktro och trolldom
1. Övernaturliga väsen. Utg. av Gunnar Landtman. 1919 (SLSS 147)
2. Växtlighetsriter. Utg. av Gunnar Landtman. 1925. (SLSS 184)
3. Människan och djuren. Utg. av V.E.V. Wessman. 1952 (SLSS 337)
4. Folktro om naturen. Utg. av V.E.V. Wessman. 1955 (SLSS 349)
5. Magisk folkmedicin. Utg. av V.W. Forsblom. 1927 (SLSS 195)

VIII Lekar och spel. 
Utg. av V.E.V. Wessman. 1962 (SLSS 390)

Herranen, Gun 1986: Med velociped, vaxdukshäfte och penna. V.E.V. Wessman som insamlare av folkloristiskt material i början av seklet. I: Historiska och litteraturhistoriska studier 61. Helsingfors.

Protokoll fört vid Svenska litteratursällskapets styrelsemöte 19.11 1908. I: Förhandlingar och uppsatser 22, SSLS, Helsingfors 1909.

Digitala källor

Finlands svenska folkdiktning: http://folkdiktning.sls.fi/ (13.5.2020)